begynnelsebokstäfwerna af namnet på den duglige, fjelt: lärde byggmästare, timmermannen J. N. Sandberg, som bart bestyret med reparations-arbetet. På urwerfet står årtalet 1733 inristadt. — Wid Musikaliska Sålskapets ordinarie session d. 1:a d:s waldes för näftalars betssår till Ordförande Lektorn m. m. D. Söderberg, til vice Ordförande t. f. Landosekreteraren J. Hambrnus, samt till Skattmästare Tullförwaltaren W. Fåbrens. Till Revisorer af det löpande årets räkenskaper utsågos Kapiten Bolin, Handl. Bolling och Magister Weström. Af närwarande musiköfwande ledamöter utsägos genom wal för det snart inträdande arbets-året Direktör Söhre ling till Musikchef samt Direktör Elert till vice Meufikz chef. Af ordföranden anmäldes en till härwarande Mus sika liska Sällskap från Musikaliska Sällskapet i Hernös sand ankommen skänk af en på def bekostnad utgifwen Violinzqwartert af Randel. Öfwer en från sistnåmnde sällskap framställd inbjudning till deltagande i Swenfe Musikalisk Konstförening skulle Sällskapet i utlyst ertra session aflemna vttrande. Till nya ledamöter föreslogos och inwaldes, bland andra, Hr Landshöfdingen och Fru Landohöfdingskan Bildt. — Till Chef för Gotlands Båtsmanstktompanier har Kapitenslöjtnanten Thomsson blifwit förords nad, och har hit anländt. -Z Wådeld hade, d. 26 sistl. Sept. utbrutit i Husb. Båtel Båtelson Sallmunds i Lewede manobyggnad, men blef, lyckligtwis, yastigt släckt och gjorde obetydlig skada. —Underwattenstelegrafen. I följd af den wäckta (och redan afgjorda) frågan om en lUnderivattenstelegraf mellan fastlandet och Gotland har SPou:dBeralls ningshafwande i Kalmar Län till Kal. M:t ingått med underdånig anhållan: att Öland (12 qwadratmil, 35,000 personer och årlig fpanmåls-affättning till andra orter ar 100,000 å 150,000 tunnor) måtte, lika wäl och på samma gång fom Gotland, hugnas med nämnda fommus nikationomedels fördelar, hwilka lättast och billigast anses kunna beredas genom att draga telegrafledningen från Wisby landwägen till Klintehamn, widare under wattnet till Olands norra udde (83 sjömil), derifrån utefter Oland öfwer Borgholm till Stora Röör, sedermera åter under wattnet till Mersudden (1 mil) och derifrån åter till Ryssby, der den redan befintliga telegraflinien mellan Kalmar och norra orterna framgår; — hwilken wäg K:s Befallningshide i Kalmar anser fördelaktigare än wägen emellan Wisby och Westerwik (13 sjömil). (Kalmar-P:n) Man bör naturligtwis önska wår spannmålobördiga och idoga grannprowino Öland alla de fördelar, fom den wäl förtjenar, och om en optisk telegraf ite anses nog, torde helt säkert anslag till Ymils underwattenstelegrvarz fabel, mellan Stora Röör och Refsudden, a1. m., komma att nådigt bewiljad. Wägen för den gotländska telegrafen lär redan af hög och sakkunnig myndighet wara bestämd och af Kgl. M:t stadfästad. En telegrafförbindelse raka och kortaste wägen twärsigenom hafwet mellan Wioby och lämplig plats i Westerwiks skärgärd, en förbindelse utan omwägar, uppehåll och tids-utdrägt, oberoende af andra mindre fande och mwattenstelegraftrådar, tyckes här wara den mest önskwärda, likasom den kanske äfwen, torde blifwa den billigaste.