Article Image
4 nmim UTV UMIT MVM, 11— teweden blifwit i hemmansegarnes ffatteböcger afförd efter dem tillgodoberäknad, efter 1 Daler 8 öre perjkast, utan till följd ar Kongl. Kammar-Collegii Utslag den 18 April 1799, hwarigenom bestämdes, huru allmogen skulle godtgöras af Kronan för den wed. fom lefwererades till Kalkugnen; och om någon oordning eller något migförstånd i uppbördswäsendet ägt rum, bör eller fan sådant wäl ide läggas Kalkugneinnehafwaren till last. — Flere försök, än det nu under hand warande, att bort skomma eller rent af förnärma Kalkugnsinnehafwarens rätt till den utfäste wedräntan, hafwa blifwit gjorda men äro alltid tillbakawisade; — sålunda har: l:o Kongl. Maj:t, genom 10 8 i Nådig Resolution den 12 Mars 1729 på allmogens från Gotlands Södra Härad beswär yttrat: anbelangande den sökta befrielsen från Kalkugnswedens förande till Wisby Stads Kronoz Kalkugn, få fan Kongl. Maj:t ingen ändring göra i det fom förr derutinnan wanligt warit. — 2:o Kongl. Maj:t, genom 12. Ii Resolutionen den 2 Det. 1756 på Norra Häradets beswär wid sistnämnde års Rikodag i Nåder förklarat: till allmogens gjorda unz derdåniga anhållan att befrias från skattewedens ut: görande in Natura, fan Kongl. Maj:t jå mycket mindre i Nåder samtocka, fom den är oumlärlig dels till Kronos kalkugnens i Wioby behof, dels och till nödig brännwed för Landshöfdingen I Orten. — 3:o Kongl. Kammar-Collegium, i Rejolution den 10 Det. 1764 på de beswär en delar Gotlands allmoge ans fört deröfwer, att Landshbördinge: Cmbetet i Wisby. genom Utflaq den 31 Mars 1761, ålagt berörde allmoge, att, få dädanefter fom dittills ngöra wed till den af Råd: mannen Schlaun då mera til skatte köpte Kalkugnen wid Wioby, på flre och wäl grundade skäl, med ogillande ar de anförda beswären, förpligtat allmogen, att, på sätt fom förr wanligt warit, Kalkugnaweden till Wisby Kalkugn dädanefter utgöra, och skulle det på Herr Landshöfdingen i Orten ankomma, att widare få reglera denna KalfE: ugns:weds utgörande, att hwarken Kalkugnsegaren, å ena sidan, må i sitt tillständiga behof till Kalkugnens behöriga underhållande lida någon brist, eller allmogen, å andra sidan, öfwer deras åliggande skyldigbet betungas. 4:0 Kongl. Kammar-Collegium, medelst Utflag den 18 April 1799, på Wisby Kalkugnsinnehafwares jemte allmogens Beswär, angående dels Kalkugnsegaren ålagd skyldighet, att efter martkegångspris ersåtta alkugndsräntes weden, och dels allmogens påstående, att ifrån år 1764 erhålla betalning för sagde wed efter markegång, afgjordt och bestämt; hwad Kalkugnoegarens ersättningoskyldighet angår: att, enär Kongl. Collegium, uti def uppå alls mogens ansökning, att, sedan Kalkugnen blifwit till Skatte försald, slippa utgöra Råntesweden den 10 Oet. 1764 gifne Utslag förklarat, att under fratte-kåpet äfwen begreps, den förmån för ffattesägaren, att, få långe Saltugnen fan drifwas, få åtnjuta Rånte-weden, jemlikt hwad under arrendetiden wanligt warit, och wid ffattes wärderingen blifwit föreslaget; jåsom hwarefter Kongl. Collegium ansedt skattehandeln blifwit af Kongl. Maj:t bifallen; funne Kongl. Collegium ostridigt wara, att det mid skattewärderingen utsatta och förut under Arrenz detiden manliga pris, af En daler Atta öre Siljwermynt för hwarje kast, bör wid Hänte-wedens erfärtande af Kalks ugnsägarne till Kronan, tjena till grund och komma dem till godo; dock få, att samma pris fom redan före 1719 wans ligt, bör, till följe af Kongl. Förordningen om Kronans BPenningesräntors utgörande, beräknas efter Tre daler Silfz wermynt Riksdalern eller till Tjugu skillingar för Dwars je kast wed — men lika så ostridigt detta å ena sidan år, få olagligt anser Kongl. Collegium å andra sidan, att allmogen, då den in Natura utgjort behörig Rånte:wed till Kalkugnen, icke dess mindre blifwit bes lastad med särskildt contant penningeafgift derföre, eller med jkillnaden emellan årliga markegången och hwad Kalks ugnsegarne erlagdt; och pröfwar i anseende härtill rätts wist, att hwad Kalkugnsegarnes oswan berörde betalnings2 stoldighet för Kronoweden angår, Konungens Befallningds hafwandes öfwerklagade Utslag i få måtto ändra och upps häjwa, att de frikännas från högre betalning för samma wed än Tjugu skillingar kasten, samt att derjemte förs klara att allmogen eller Räntegifwarne, då weden af dem in Natura lefwereras böra ifrån allt wir dare kraf eller penningeafgift för samma Räntepersedel wara befriade och få den i sina skatteböcker, utan afseende på markegångens högre eller mindre belopp qwitterad. 5:o Kongl. KammersCollegiwm, uti skrifwelse den 3 kevember 1802, i affeende på wedbehofwet wid Kalkugs nen, efter werkställda profbränningar och andre, såsom kontroll widtagna förfoganden, stadgat och föreftrifivit, att, för de, genom Kongl. Brefwet den 12 Oet. 1784 bes stämda 6 bränningarne för år, Kronans Räntewed, mot siadgade lösningapriset, (20 sk. banco pr kast) af Falk ugn segaren finge anwändas, dock högst till 400 kastar års ligen. 6:o Kongl. Maj:t uti Nådigt bref den 13 December 1815, i anledning af MRiksdags-Fullmägtiges för AWimos gen på Gotland gjorda ansökning, att ägarne till de hemman på Gotland, belägne inom 2 mil ifrån Wisby och hwilka hemman wore skattlaada till wissa kast

1 oktober 1858, sida 5

Thumbnail