Gotlands läns tidning – 1 oktober 1858, sida 3

BERAD, BOUVIER, GAULTIER, de CLAUBRY. GERENCAU de MUSSY. SOUGET, POISENILLE och SOUBELYRAN. för att undersöka uppsinningen och prösva de åtskilliga efter den nya principen inrättade apparater. Kommittåens gynnsamma berättelse derom blef förelagd Akademien i ett möte den I April 1851. Akademiens tacksägelser blefvo enstämmigt voterade till uppfinnaren för hans vigtiga upptäckt.4 OBS. Mitt vistande härstädes blifver till d. 1 Nov. H. C. ARENTZEN. Jntyg: Mit Herr H. C. Arengevrs respirator, förfärdigad efter Jeffivs modell, är särdeles ändamålsenlig att mid kyligare wädettek begagna för personer, fom lida af swagt bröst, intygas Steckhelm den 14 Januari 1856. Magnus Huss. Med. Dect. Projessor. Undertecknad, fom den 21 sistl. April plörsligen anfölls af en få hättig och olidtig rheumatisk wärt i högra höften, låret och benet, att jag inom några timmar blef alldeles förlamad i nämnde kroppsdelar ech ut stånd att ens wända mig i sängen, anlitade slutligen den 23 på morgonen, efter att förgäfwes Hafa wa försökt frottering med campher-linement och åtskillina andra medel, Ör Arentzen, hwilken applicerade 2:une af fina sjiörsta feds jor, fom sammanjogades och blöttes en gång i timmen i stark ätticka, hwilket bade den wälgözande påföljd, att den smärtsamma wärken redan på eftermiddagen samma dag war betydligt lindrad och påföljande morgon alldeles förswunnen. Genom fortsatt begagnande af kedjorna borttegs inom ett par dagar all ömhe: ur de lidande delarne och återkom storka och böjlighet i hönen, låret ech benet, så att jag nu går obehindradt och känner mig alldeles frisk och färdig. Anmärkas bör, att de sjuka kroppsdelarne under tiden woro omlindade med ylle och höllos ständigt warma. På grund af den erfarenhet, jag sålunda sjelf wunntt, fan jag ide annat än på det högsta rekommendera ans wändandet af Hr Arentzens giktkedjor wid sådana fall, fom det ifrågawarande. Linköping den 1 Maj 1857. Carl Henr. Wallberg, Notarie. Undertecknad. fom i början af fill. Augusti månad fick en swår wätt i högra ögat, och bwilken plåga sedermera spridde fig till beta buswudet, och fortfor med sådan häftighet att jag icke kunde fe med ögat, eller erhålla någon ro hwarken natt eller dag, har under tiden sökt och erhållit läkarehjelp hwarigenom jag slutligen erhöll en liten lindring, men för omkring fjorton dagar sedan återkom det onda ännu wärre. För åtta dagar fes dan kesökte jag Herr Arentzen, fom nu wistas i Motala; han anbringade då rå mig en ar fina förre elettriska kedjor. hivils fet hade den werkan att wärken efter en qwarts timma förswann. Sedermera har jag, med hans kenägna tillåtelse, hwarje dag resökt bonom, då han förnyat amvändandet af kedjan, och har detta haft den för mm lockliga påröljd, att jag efter fem weckors blindhet nu fer med öhar och är alldeles befriad från den foås ra wärken, hwilket harmed tacksammeligen erkännes. Djurs fålla i Metala socken af Ostergötbland den 10 Ottober 1857. Stina Greta Jonsdotter. Att ofvanstående attest är enlig med sanna förhållandet intyga på begäran. A. J. Willström P. G. Nilsson Lärare i Bokhålleri och Språk. Skollärare i Motala.