Gotlands läns tidning – 24 september 1858, sida 1

utmärkt rum. Man har hört omtalas de lyckade kurer fom blifwit gjorda med giktkedjor, gift:Oronringar, elefs triska bad, med de flera fått, derwid elektriciteten tilläma pas, utan att man förut lärer haft tillfälle att förrvifa fig om rigtigheten. Ett sådant tillfälle är nu förhanden, medelst anwändande af Hr H. Arentzens Hydro-Olektris sta Giktkedjor, ywarom annons i denna tidning finnes införd. De, fom haft tillfälle att se hurn hastigt t. ex. tandwärk och hufwudwärk genom dessa medels anwändans de förswinna, och huruledes em längre fortfarande gift kunnat fördrifwas oc) plågorne mildras, tro fig göra alls mänheten en tjenst med att fästa dess uppmärksamhet mid anskaffandet ar de lika enkla fom hastigt werkande underz bara botemedlen. Salunda berättas att den häftigaste tandwerk på mindre än fem minnter fördrifwes och ej widare återkommer, genom att bita på ena ändan af den förut i ätticka nedroppade giktkedjan och hålla den andra på yttre sidan kin den, der plågan warit fom störst; och kedjans bärande sedan kring halsen ett dvgn. Andra rheumatiska akommor blifva på nzästan lika enkelt och styndsamt sätt undanröjda. — Om den nu svynliga Kometen yttras i tyska blad, att han med hwarje dag blir allt klarare, och wid slutet af innewarande manad skall framte en särdeles intressant anblick. Han är, tillägges det, den klaraste komet, fom på de sista 10 aren mwarit fedd. Om fördelen utaf plantering af WJalvöt: oh Wulbärs:träd ber G. L. T. att äfwen denna höft få etmra. Walnöt-trädet (Juglans Regiad) hörer, liksom Mulbärssträdet och Winrankan, till den gotländska Flo rans (wertwerldens) furstliga högheter, och det är med stäl fom det fiftnämnda i sin metenskapliga benämning fatt tillägger Regia, det Konungfliga. Egentligen hems ma i Mendre Asien, Osterlandet och Södra Europa, tri wes detta ädla frufts och prydnadacträd i Sweriges yda ligaste landskaper och äfwen på der längre i norr belägna, men till suftstreck egendomligt blida Gotland, och bär på denna DO, sasem bekant är, både mogen och yma nig frukt hwarje år, samt öfwerträffar wida i höjd, emfång och majestät sjelfwa Eken. X3alnöteträdet ger årligen rik afkastning i fina frufz ter, hirilka begagnad dels, omegna, till insyltning, dels. mogna, till dessert. Afwen kan ur dem en olja pressas som begagnas till oljemålning. Wirket är fast, fegt, ar mörfbrun färg, wackert ådrigt, lätt att bearbeta och fan genom skicklig behandling lätt få utseende ar Jakaranda, Brasiliens dyrbara trädslag. Walnötträdets rötter sprida sig icke mycket längt; det är snabbwerande, blir stort och statligt, och bar med fina stora, wälluktande blod ett fyds ländstt utseende. Det blir öfwer 100 år gammalt; fors drar skyddadt och joligt läge; jorden bör wara fri från bottensyra. Sand och mergelblandad lerjord behagar trär det mest, dock håller det äfwen tillgedo med annan jord, blott den ide är fur. Fertplantas genom kärnor fom sättas på hösten, 13 eller 2 tum djupt. Omplanteras wid 3 års Ålder, och bör derwid pålroten skonas. Omwarz fen på stam eller rot tåles i allmänhet någon beskärning. Denna lilla uppfats om ett träd. fom åt få många ställen på Gotland ger en rik och sydländsk fägring, torde wäl förfivara fin plats i en gotländsk tidning. — För dem, som önska att plantera detta sköna och fruktrika träd, erbjuder Ar C. I. Chasseurs härstädes anlag: da trädskola af unga walnåte:telningar ett beqwämt och billigt tilljälle: i nämnda fin trädfrola, för hwilken den flitige och skicklige planteraren af Läncts Hushålls-fällfeap hugnats med wälförtjent uppmuntran, har Hr Chasseur 100 telningar 3 alnar höga (å 2 År Åmt) och 500 ft. ar 11 alnars höjd (å I År 50 öre). DM om mi endast tänka på denna trädskolas tillgångar — ferbun: drade walnötträd, utplanterade i stad och på landsbygd, i tomter och trädgårdar, mid torp ech finger, wid bonds och herregardar — 600 mwalnöteträd, wardade, förfigfoms na, jullwurna ..... hwilken ny skönhet åt prowinsen endast genom dem; hwilken nationalsrikfedom först genom deras frukt, sist genom deras wirke! En fader, som åt fina barn efterlemnar 10 å 20 eller ännu flera af dessa ädla träd, efterlemnar At dem en liten förmögena bet, ett städse ränteginvande kapital! (Här må påminnas om, att Gotlands största mwalnötsträd, hwars krona dj werstyggde den tomt, der nu det ståtliga Nya Lärowerkds huset refer fig, oh hwars fram war något mer än 14 jot i omkrets, och hwars alder, af mwertsringarna att dömma, war ungefär 150 år, saldes sasom wirke år 1855 för 172 År Ågo). — Litsom YBalnötsträdet är Mulbärsträdet en gäst från Österlandet, och i Gotlands luftstreck trifwes det synnerligen wäl och bär härstädes i ymnig mängd sin läckra,och mildt syrliga frukt. Detta ädla träd atnöjer fig med ett mins dre utrymme, hwadan hwarje gard och täppa på Gotland borde ega några sadana. Men bexlagligen finnes ännu ingen trädskola för detta trädslag, och man hoppas att D. D. W:s parkanläggning skall ryta detta behof. OHmwil ken rik afkastning dessa träd kunna skänka, kewisas deraf, att några sådana i år burit frukt för widpass 50 Re Åmt hwardera, hwilken summa är saga ränta å ett AA Yh 21