Gotlands läns tidning – 10 september 1858, sida 2

Skogarnes inflytande på land och folk. Af C. A. Agardh. (Ur aStats-ekonomisk Statistik öfver Sveriger). Man har få ofta afhandlat den stora skillnad, fom finnes icke blott i lefnadsförhållanden och beqwämligheter, utan äfwen i folkets farakter och lynne i en skogstrakt och på en slättmark, att wi ide behöfwa särdeles uppes hälla of med detta ämne. Det är synnerhet den fats tige, fom lider af otaliga försakelser på ett slättland, då deremot en fattig uti en skogstrakt få snart Han fan ges nom arbete förskaffa fig födan, icke behöfwer sakna någon af de nödtorfter, fom bidraga till ett behagligt lif. Es ländet fan aldrig stiga till en sådan grad uti skogstrakter, fom på ett slättland. Skogsförhållandet ingår således ganska betydligt uti den stora fattigwården, och man skulle kunna afhjelpa flera slag af nöd på en slättmark blott derigenom att man planterade skog; ungefär på samma sätt, fom man numera börjar blifwa betänkt på att afs hjelpa en betydlig del af eländet i städerne, derigenom att man uppbygger rymliga bostäder åt de fattige, och Håller dem med bränsle. — Man fan således utan öfwerdrift säga, att skogarnes uthuggning utbreder eländet på jorden, och deras närwaro deremot utsträcker den trefnad, som den rike eftersträfwar, ända ned till den fattige. Skoz garne utgöra således i sjefwa werket en wålgörenhetsans stalt i den aldra största skala, underhållen af naturen. Men det finnes ett elände äfwen för de rika, nemlis gen lifwets tomhet, enformigheten, den dödande ledsnaden. J städerne kan den fördrifwas med de otaliga jörströelser, som der dagligen utbjudas. På landet måste lifwets upps syllelse hemtas från naturen. Hwilken skillnad emellan