giska hofwen m. m. Baron F. af Wedel:Jarlsberg, att samma tjenst bestrida wid Kejserl. Ryska hofwet. ,Culeå, Om H. K. H. Kronprinsens resa häruppe sörmäler en af stadens tidningar: Blott tre regenter hafwa besökt denna ort, Sten Sture d. å., Carl d. 11:e och Adolf Fredrik, men ingen furstes fot har trampat de trafter, dit H. K. H. Kronprinsen-tegenten nu ställde fin resa. Ett od annat huns drade qwadratmils landfiräda, utmärkt genom naturskönhet och kördighet, sones dot hafwa warit förtjent deraf. Åran att uppsöta dessa tratter, att upphjelpa dem och bereda dem en framtid, tillfommer således H. K. H. Ty att ändamålet med refan wat af denna ädla och storsinnade beskaffenhet fan man sluta till af malet af åtföljande sartunnige personer, (hwaribland afwittringsstoresmannen Noström och landtbrutsingensören Magnet), som under wägen woro i tillfälle att lemna H. K. H. erforderliga upplvsningar. Hwad fom första rummet är af bes bofwet påtalladt är wägar; detta har H. K. H. äfwen insett och wi förmoda att det war just af denna anledning som kaptenen mid wäg-och wattenbyggnadskåren Adelsköld fit befallning att wara Ö. K. H. följattig på lappmarksresan. Wi känna naturligtwis icke Å. K. H:s planer; men tilläfwentvrs gäller det till en början inrättandet af militärkolonier utefter Luleå elf. Den dubbla nyttan af sådane skulle wara uppodling af jorden ech ett frarft wärn mot öfwerrumplingar. Man känner icke framtiden; men will man lsäsa def historia med tillhjelp af det förflutna, få har man intet skäl att göra fig fäfer. Tanken på milttärkolonier är således god och def utförande af oberäknelig wigt för fäderneslandet. Kund d. 28 Aug.: Prestmötet i Lund egde rum sistl. Viss dag, Onsdag och Thorsdag. Af sliftets presterskap hade nära 300 infunnit sig, hwarjemte från andra stift woro närwarande: biskop Björck, domprosten d:r Wieselgren och prosten Gylenhams mar från Göteborg, d:r Sandberg från Kalmar och theol. prof. Toren från Upsala. Första dagen predikade Prosten Cöster öfwer 2 Cor. 5: 5; de af Prefes, Kontraktsprosten Falck utgifna theser afhandlades; och Biskopen konstituerade 7 olika afdelningar för upprättande af förslag till afgörande af åtskilliga wigtiga frågor, neml. förändrad pajtoratssflafififation, lönereglering för det obefordrade presterskapet, bildande af prestsällskaper, bokförråd af Litteratur, m. m. — Andra dagen predikade Kyrkoherden Lundbergsson öfmer 2 Cor. 5: 11; afhandlandet af K. Prosten Falcks theser fortsattes. — Tredje dagen predikade v. Pastor Erdahl öfwer 2 Cor. 5: 18. Wid sedan hållen öfwerläggning rörande rätta behandlingen af de religtösa rörelser, som nästan öfwerallt yppats inom stiftet, beslöts ibland annat, att hwarje pastor en gång i weckan borde hålla bibelförklaringar eller anställa katekesförhör bela äret om, med undantag endast för den kallaste årstiden. Först akl. omkring half 12 på aftonen hemförlofwade biffos pen presterskapet med tal och bön, hwarefter afsjöngos wersarne 4 och 5 af psalmen 426 i fm. psalmboken. — En högst obehaglig epifod inträffade mid Prestmötet i Lund sistl. Tisdags e. m. Bland några få lekmän, som erhållit tillträde till mötets förhandlingar å Kathedralskolans större samlingssal, befann sig äfwen redaktören af Öresundsposten, hr Borg. Såsnart hr Borgs närwaro blef allmänt bekant bland de nårwarande, uppsteg prosten Jacob Petersson i Wemmenhög och framställde till presterskapet, huruwida redaktören af Oresundsposten kunde tillåtas att öfwerwara mötets förhandlingar, hwarwid flera prester under buller och stampningar ropade Nej, ut med Borgen! Andra deremot opponerade sig mot denna utwisningsdom, men öfwerröstades af de talrikare och mera höge ljudda opinanterna. Biskop Thomander tillkännagaf nu, att br Borg tillika med några andra erhållit hr biskopens tillåtelse att närvara mid mötet. Några af presterna började då mumla om att de ämnade lemna famlingen, fåmida ej redaktören af Öresundsposten utwisades. Under tiden hade emellertid hr B. redan aflägsnat fig, fedan han på ett få obehagligt wis blifwit erinrad om att det der codium theologicuma gerna will gifwa fig luft äfwen wid tillfällen då man wäntat mera sans och mos deration. Denna händelse har wäckt icke obetydligt uppseende, och ogillas af många prester och lekmän, bwilka annars wisst icke hysa några sympatier för Öresundsposten och den riktning densamma representerar. För wår del anse wi detta beteende af stiftets presterskap föga wärdigt detsamma. Man må hafwa aldrig få grundade skäl till missnöje med hr Borgs ffriftftälares mwerffambet i kyrkliga frågor och de stundom, bittra anfall mot statskyrkans presterskap hwilka förekommit i Orefundspoften, få fan detta deck ide urfärla en få taktlös opinionsottring fom den ifrågawarande, hwilken snarare tyckes tillkännagifwa enskilt agg eller stundens öfwerilning, än den moderation och kristliga förs dragsamhet fom man önskade finna hos fridens budbärare. Has de man låtit antyda alla lekmän att aflägsna sig, hade i anseende till den inskrånkta lokalen derom ingenting warit att säga. (Malmö N. Allehanda)