Gotlands läns tidning – 16 juli 1858, sida 1

Wisby d. 16:e Juli. Länets ekonomiska tillstånd. Fottsåltning af K:s Deiallniygabha dandes underdanga berattelse: Några större sabriter eller manufaktur-inrättningar finnas här ej, om man ej dertill will räkna 4 bayerska broggerier, af hwilta i sonnerhet 2 2:ne drifwas i större skala och med god framgång. Om öns hufwudnäringar, fom äro jordbruk, falftilwerks ning oc skogs örssätjning, oc den menliga inwerkan de inträjfade rubbommgarne ri ofjärsjör hällandena å de samma utöswat, har jag äfwen haft nåden omnämna. Emellertid fortgår fatftillwerkningen i temligen widsträckt skala, jemwäl af aumegen, som nu mera än förut begagnar ben dem medgijna frihet i detz ta afseende, ehuru priset å fall nedgått 334 procent och än mera i jemjörelje med de nätmast föregående årens priset. Den under sistl. winter något öfode tillsörseln af träwaret, fom fioåtlis gen kan wara förenlig med den förut hårdt anlitade skegens bestånd, är ett bewis på den hos wår allmoge rådande venningebristen, emedan försäljningen af skogswaror för närwarande lemnat såwäl sörsäljaren fom exportören högst ringa, snar: sagdt ingen förtjenst. En näring, som under flera föregående år 1d3 kats till föga fördel, men fom på sednare tider och i synnerhet under sistjörflutna mår lemnat owäntadt goda resultater, är saltsjöfisket. Fångsten af fisk, i sonnerhet strömming, fom är hufwudfisket, har warit omnig, ech derigenom hag en betodlig utgift för Gotland besparats, enär förbrukningen of utifrån införd fisk aftagit. Då under föregående år utom annan sisk, införts notsk fill til betvdligt belepp, i medeltal 5—6000 tunnor, få har deremet detta års wår, undec hwilken årotid ime porten deraf wanligen nästan utejlutande werkslälles, hitkommit endast en enda loft, af hwiLken blott omfring 20 tunnot kunnat försäljas. Den arbetande klassens ställning här å ön ban wil sällan warit så förmånlig, fom under de sednare åren. e betydliga arbetsföretag i flera riftningar, fom af den goda penningtill-gången föranleddes, ech den derutaf upfomna efterfrågan efter de bär befintliga, för en få utwidgad werksamhet ouullräckisga arbetskrafterna, uppdref artetslönerna till en förut bår ekänd höjd. Daktadt priserna å lifoförnödenheter derjemte stego, tillföll likwäl gr rbetstlapjen en betydlig fördel; och utan fara att musstaga fig, t an man tryggt säga att denna samhällsklass fälls ning ide i mannaminne warit få förmånlig. Det lnstotande, fom den allmänna. rubbningen i penningjörhällandena haft rå de flesta arbetsföretag, har naturligtwis inwertat älven på arbetds klassen. De högt uprdrifna dagswerkspriferna hafwa nemligen på sista tiden min stats med omkring 333 procent; men då nås gon egentlig brist på arbete hittills ej wifat fia, få fan denna, bär jemjörelsewis mindre talrika klass ställning anses wara gansta god och i många fall bättre än den mindre jerdbrukarens; och något skäl till fruttan för dess ekenomiska bestånd tor de ej böra hysas, såwida ej misswext inträffar, eller en fortfarande långwarigare penningbrist skulle för qwåäfwa all företagsamhet. Jordbruset å det i allmänhet fruktbara Gotland lider wanz ligen af en swår olägenhet, nemligen de torra wårar, som ofta bär inträffa. AÄfwen detta års mår har wartt af en sådan för åkerbruket menlig beskaffenhet. Sedan höstsådden förlidet år wertstälts under gynnande omständigheter, wisade brodden i början af wåren ett få lofwande utseende, fom kande önskas. Detta har deck sedermera wäsendtligen förändrats. Från börs jan af Maj månad allt hitintills har nemligen största delen af ön warit i saknad af någon grundligare nederrörd, och det obetydlina regn, fom någon gång fallit och som lemnat tillfälle att wertställa såning af wårsädet, har icke warit tillräckligt att bibehåsla årswexten wid de ss lofwande utsecnds. Denna ihärdiga torra wäderlek har jemwäl åtföljs af en betvdlig wärme, som gjort torkans inflytande på wertlinheten än mera menlig. Enligt de underrättelser, som från Länets skilda detar för kort tid sedan mig tillhandakommit ansåans böstsädet, efter dess dåmas rande utseende, böra komma att nifwa medelmåttig aftastning, hwetet deck mindre än rågen, wårsädet mindre än medetmåttia och) vå flera ntällen ingen, samt foderwerterna rlikaledes mindre än medelmåttig eller ganska dålig. Dessa mindre lofwande utsinter troddes dock kunna något förbättras om tillräcktig nederz rörd snart inträffade, hwaremot ett fortfarande deraf wäntades medföra de swåraste följder. Eit sådant förhållande är egnadt att ingifwa allwarliga bekymmer för den närmaste framtiden, isonnerhet, fom den ihårs diga torfan ännu fortfar. Ty otwifwelartigt måtte wara, att om