Gotlands läns tidning – 2 juli 1858, sida 2

nu kallas Stenkyrka: Lickershamn i nämda socken lär efter honom fått sitt namn. Denne Likkajr rådde mest på den tiden. Han beskyddade fin måg Botajr, och sade till fols ket: Framhärden ej i Ert uppsåt att bränna mannen och hans kyrka, ty hon står i Wi, det är: på ett heligt rum. — Dermed sick kyrkan stå. Hon war inwigd med alla helgons namn, och belägen nedanför klinten på det ställe, der sedan S:t Pederis kyrkaks) blef bygd. Kring Botajes kristna kyrka i Wi, och i det hägn som Kristendomen skänkte fredliga yrken, begynner Wiis by (offerställets stad) att, på 1000-talet, småningom upps wera. Någon tid derefter lät Botajvs swärfader Likkajr den wise döpa fig och fin hustru, fina barn och allt sitt hus: folk och byggde en kyrka i fin gård. Hon blef kallad Stenkyrka, och war den första kyrkan i norra tredins gen. Sedan Gotlänningarne sett kristne mäns seder, lyds de de Guds bud och lärde mäns underwisning, och antos go allmänneligen och friwilligt Kristendomen. Sedan den nya läran sålunda fått säkert rotfäste i folkets hjers tan, började flera kyrkor att byggas. Den andra i orda ningen och den första i Meedelstredingen mar kyrkan i Atlingbo; den tredje war den i Fardhem: denna blef den första i södra tredingen, och sockuens namn, fom Strelow skrifwer Fardum!, skall enligt hans uppgift härröra deraf, att de färdades alla till samma kyrka i Söderstreding uti fordomtid. Efterhand och i Langs jombhed uppwerte flera kyrkor. Antalet kyrkor på Gotland, på en yta af widpass 27 qwadratsmil, blef slutligen etthundrade tretton: deraf i fraden inom murarna 16 och utom murarna 2, samt på landsbygden 95. Underhållna och till gudstjenst brgags nade äro nu (år 1858): i staden I och på landsbygden 91. Men wi återwända till de första kyrkornas byggnadstid. Jnnan Gotland antagit Biskop, nemligen den i Lins köping, blefwo de gotländska kyrkorna och kyrkogårdarna inwigda af Biskopar som på pilgrimsfärd till Jerusalem färdades öfwer Ön. Den tiden git wägen till Ofterläns derna öfwer Gotland genom Ryssland och grekiska Kejfas rens länder. Sedan Gotlänningarna allmänt antagit Kristendomen, skickade de sändebud till Biskopen i Linkös ping, derföre att han war dem närmast (möjligen och i följd af dunkla minnen om de förste gotländske bebyggars nes götasurfpeiung), och stadgade med Honom, att han hwart tredje Ar skulle komma till Gotland med tolf fina män, fom skulle följa honom genom hela landet med böns dernas hästar, få många och ej flera. J HBihanget till Guta-lagen förmäles härom widare: Så eger Biskopen fara öfwer Gotland till fyrkinmwigningar, och taga fina gengärder, tre måltider och ej mera, wid bwar fyrfsins wigning, jemte tre marker; wid altarets invigning en måltid jemte tolf öre, om altaret ensamt skall inwigas; men om båda äro tillfjamman owigda, altare och kyrka, då skola båda inwigas för tre måltider och tre marker penningar. Af hwarje annan prest (der ej inwigning sker) skall biskopen taga gengärd mid fin ankomst, tre måltider och ej mera. Af hwarje annan prest, som ej gjorde gengärd det året (derför att Biskopen ej kom till stället), tage Biskopen lösen, af hwar och en så, som för hwarje kyrka är bestämdt. De som ej gjorde gengärd den gången, de skola göra gengärd då Biskopen kommer åter tredje året derefter, men de ega då lösa, fom förra gåns gen gjorde gengärd. Kunna twister uppstå, fom Biftos pen eger afdömma, de skola bringas till slut i samma treding, derför att de män weta mest om sanningen, som bo der närmast; warder ej der twisten slutad medan Biftos pen är der, då skall den hänskjutas till alla mäns fams tal (eller Gotlänningarnas allmänna ting), oh ej från en treding till en annan. När twistemål inträffa, fom tillhöra Biskopen att afdömma, då skall man här afbida Viskopens ankomst, och ej fara öfwer till honom, så framt ite trångmål dertill nödgar, och få stor fynd är begåns gen, att prosten ej kan lösa syndaren; i detta fall skall man fara öfwer emellan Walborgsmässa och Allhelgonas dag, men ej på annan tid. Böter till Biskopen äro på Gotland ej högre än tre marker. (fortf.) 33) Kulstäde — en i Walles socken belägen gård, der den första, af trä bygda rkristna kyrkan stått, och få kallad af den mängd fol iGotl.: fut) fom efter kyrkobranden der funnits. För Botajnxes kyrkobyggnad har Strelow det altjör tidiga åre 34) Wi (Jsländska: We) betyder: helgadt ställe, offerplats. Namnet YBisby förklarad belt enkelt såsom TVI by, det är offerställets by, det helgade ställets stad. Andra meningar om