Gotlands läns tidning – 25 juni 1858, sida 2

Utrikes. — SPeris d. 15:e: Inrikes-ministern General Espinasse har blifvit Senator. och Senatorn Delangle i stället Inrikes-minister. — I Frankrike herrskar en obestämd fruktan, en oro, och slapphet, som till en viss grad förklarar att alla papper beständigt sjunka. Ganska allmänt, säger man, att det sedan 1848 ej sett så bedröfligt ut i handelsverlden, som nu. — Zend. Ministrarne Delsraelis och Pakingtons förklaringar i Underhuset öfver de franska rustningarne gifva Timese anledning till en ny artikel om detta ämne. Bladet ger föga vigt åt de ministeriella :försäkringarne, i anledning af den i hela Europa herrskande oron och franska regeringens fortsatta rustningar. Artikeln yttrar, att Frankrike från intet håll har något angrepp att frukta, och att, om rustningarne fortfara, England således har allt skäl att vara på sin vakt, och uppmanar: slutligen kabinettet att för alla eventualiteter uppfylla sitt gifna löfte om utrustande af en kanalslotta. — Den 11 dennes frågade Charles Napier i Underhuset, om regeringen med afseende å de franska rustningarne ansåge sig behöfva mera penningar, än anslaget medgas. DIsraelti svarade med gyckel öfver rädslan för ett krig, hvartill intet skäl vore för handen, emedan Frankrike verkade i full öfverensstämmelse med England för den europeiska fredens bibehållande — Åtskilliga i parlamentet hållna tal förråda. att KMonitörens förklaring ingalunda förmått aflägsna farhågorna för ett stundande angrepp från Frankrikes sida. — Den engång vidtutseende tvistefrågan rörande en af Neapel uppbringad sardinsk ångbåt med engelska maskinister ombord, som fängslades, hvarföre England lade sig i saken, har nu ändtligen genom ångbåtens återlemnande och godtgörelse åt maskinisterna blifvit bilagd. — NoOrd-merika. Washington den 5 Juni. Representanternas hus har med stor majoritet uppmanat presidenten att låta uppfånga alla engelska kryssare. Motionen att bygga tio krigsfartyg förkastades, och man beslöt att öka antalet till trettio. Uti senaten ligger en motion att bevilja regeringen en kredit å 40 millioner Rdr och rättighet att uppställa femtio tusen man. Begge husen hafva prolongerat (förlängdt) sina sessioner. — Franska tidningar tillbakavisa kraftfullt de beskyllningar, som under förhandlingarne i engelska Öfverhuset rörande slafhandeln blifvit gjorde emot Frankrike, och förklara, att sådana kunde med större fog göras mot engelska grymheterna i Indien. De franska koloniernas tillstånd vore förträffligt och vida att föredraga framför de uthungrade irländarnes. — London. Flottan i de vest-indiska farvattnen har fått ordres att hvarken anhålla eller visitera amerikanska fartyg; deremot hoppas man att Nord-amerika skall göra sitt till för att hindra slafskepp att segla under nord-amerikansk flagga. — Hamburg. De från Wien såsom lån erhållna 10 millionerna mark hafva blifvit återskickade med ränta. — — ———— —