Å?Wisby d. 23:e Jaui. —För Färjningen öfwer Fåröfund befäme mer den nva, af Kongl. Mit fastställda tara följande af: gifter, i Rikomynt: För hwarje person, ensam i båt, 25 öre. — För bwvars je person, då twå eller flere på samma gång föras, 12 öre. — För en häst eller stort nötkreatur 25 öre. — Hör en wagn 25 öre. — För spanmål, en tunna 6,3 fubif: fot, 12 öre. — För fisk, fört eller annat tunnegods, I nam: na 2Z 6,8 kubikfot, 20 öre. — För skälspeck, ett fat, 25 öre. — Hör ett får, en get, kalf eller fölunge 5 öre. — För hö eller halm, en häck, ins och urlastning inberäkz nad, 50 öre. — För skinn, ett däcker, 10 öre. — Hör wadmal, 100 alnar 200 fot, 10 öre. — För ftrans dadt gods, ett skepp. 4 centner, 35 öre. — Hör bes gagnande af båt, i intet fall under 25 öre. — Hör bes gagnande af hela färjan 1 rdr. — För transport nattes tid, hwartill järjeman är stoldig, betalas dubbelt. — Anmärkning. Kongl. och Furstliga personer med Des ras jviter, tägande trupper, kronoskjutsar, fronotranåporz ter, kurirer, poster, brefbärare i Kronans och allmänna ärender, jångskjutsar, äfwensom ortens embetås och tjenftes män, då de tjensteärender färdas, äro från erläggande af ofwanstående afgifter befriade. — Resande utländske månglare. Ai före kommen anledning, som flerestädes torde ega rum, har Kon:s Befallningohafwande i Kalmar utfärdat en Pun görelse, af innehåll: Kal. Maj:ts Befallningohafwandes uppmärksamhet har blifwit fästad på det oskick, som på sednare tider nästan öfwerallt i länet lärer af Bringres sande utländningar, synnerligast mosaiste trosbekännare bedrifwas, derigenom, att de få wäl å landet fom 1 fär derne, wid och utom marknader, utbjnda och försälja uts ländska handelswaror dels i parti och dels oftast i minut. De, fom idka sådan handelsrörele, torde möjligen förs mena fig hafwa dertill förwärfwat sig rätt medelst erlägz gande ar den 110-88 af gällande bewillningsförordning stadgade afgift; men att nämnde förordnings beftännnels fe angående wissa afgifter af utländska personer, som här i riket kringresa för att utbjuda sina waror, icke medför rer någon annan handelorättighet än fom finnes uti ris tets allmänna lag och gällande författningar utländningar medgifiwen, är tydligen uttryckt genom Kongl. Maj:ts nådiga bref till def och rifets kommercekollegium den 23 Februari 1838. Ai berörde bref samt deruti åberopade lagrum och författning är det tydligt och klart att ifrågawarande kringresande A fastän de erlagt föreskrifwen bewillning, likwål ide hafwa rätt att drifwa någon hans del i uppstäder eller föpingar samt ännu mindre på landåz bygden, ware sig å marknad eller wid andra tillfällen, utan endast i stapelstäderne och ie eller Ner elunda än i öfwerensstämmelse med ofwanomförmälda lagparas grafer och 1741 års Kongl. förordning. — Jemte det sådant härigenom meddelas till allmän kännedom och we derbörandes efterrättelse, warder det fronoz och ftadabes tjente i lånet anbefaldt, att forgrälligt tillje det olaga handel icke må af kringresande judar eller andre utländs ningar bedrifwas och att om så likwäl sker, taga de ut: bjudna handelowarorna i beslag och lagöfwerträdarne wid domstolen i octen tilltala. (Barometern) — Utnämnde Swvärds-mannen, Fanjunkaren wid Hoburgs kompani Thomas Ardin erhöll d. 19:e ds, Befälmötets sista dag, framför fronten af bataljonen,