Gotlands läns tidning – 14 maj 1858, sida 2

Gotlands Krönika. (Forts. från N:rna 1—3, 5, 6 och 15) Om religion och gudetjenst på Gotland i äldfta tider nämnes i (Dihanget till GSotlandå-Lagen följande: Folket trodde på hult (heliga lundar) och på offer-högar, samt på andra heliga arter och stafgårdar eller inhägnas de helgedoms-ftällen. — Åt hedna gudar offrade man fina söner och döttrar och boskap, jemte mat och dryck: Sådant gjorde de efter fin wantro. Hela landet hade ett gemensamt högsta loffer eller blot, derwid menniskor offrades; för öfrigt hade hwarje treding sitt offer. Smärs re ting hade mindre offer med boskap, mat och dryck: dessa kallades sudkamrater (fudnautar), ty de sudo (fofade) alla offerköttet gemensamt. — Af förestående korta uppgift synes, att afgudadyrkan, och sannolift samma hedniska gudalära — om Odin och Thor och Walhallas andra gudar och gudinnor — fom troddes i