Gotlands läns tidning – 14 maj 1858, sida 1

HULL, ULLULHUU II JU ULTTUAUIIYDOL TUAUAUA 5 2 . , : p Når oh nå få framt ej om årssrätning är öfverenåfonunet. För adrarf på — ETERN NESSER — — — —— ————— — — garna å en mängd recepter, svarar Hr l. att dessa ändringar kunna vara verkställda af iaharen. som skrifvit receptet, eller utaf någon af de många, genom hvars händer det gått, och undandrager sig all törklaring i dessa afscengen. — Slutligen yrkar He 1.. att undersökningen måtte hållas inom den af sagen föreskrifna tid af 2 år från det den angisna förseelsen förmenas vara begången ; att Provisoren Luttemans vittnesmål, hvilken öfver 2 är varit skiljd från Hr L:s apotek måtte förklaras utan andamal och obehöfligt ; samt att å vittnet Söderbergs berättelse om Terpentinfatet och om en trasa vid China-emballage jeke måtte fästas afseende, enär förhållandet dermed hvarken blifvit angifvet eller omstamdt. aåOl det helace — yttrar Hr I. — eChan icke heller denna godbit finnas så märkvärdig. ty om jago d v. 8. Hr 1.) afor att spara tid, anbefaller min dräng att, då ban i alla fall skall rulla ett fat några några hundrade alnar, deri fylla något sand för att med detsamma få fatet rent ; så skulle jag sätta allt för inskränkt förtroende till båda drängen och Tulltjenstemännens urskiljning. om jag icke toge för afgjordt att den förre sjelsmant skulle utskölja sanden vid framkomsten, eller der så icke skedde, han dertill före uppvagningen skulle blifva tillhållen. helst sanden vid fatets minsta rörelse skulle röjas ; och låge det äfven Tulltjenstemannens vårdnad å att tillse att icke något, som af misstag medföljer aflösta emballage, får såsom thara uppvägas-.a — Vidare öfverlemnar Hr Löbeck till Domstolens bepröfvande, huruvida förre Stalls-och sl.a2z.-ILCaharen D:r Appeltofft i detta mål må höras. och fortsätter sina jäfs-anmärkningar mot de af Angisvaren såsom vittnen åberopade Provisorerne Morn och Ötrömholm. samt lemnar till Domstolens afgörande huruvida Provis:na Lutteman, Kastman. Moren och Strömholm kunna på ed höras såsom vittnen. enär de, likasom Angifvaren, derest något salsarium skulle vara begånget, dervid biträdt och sålunda äro till ansvar hemfallna. — Slutligen bestrider Hr L. vidare rådrum ät Angifvaren, och yrkar att denne vid förelagd dag må vara med all sin bevisning försedd. — Hr L:s svaromål är åtföljdt af Åne betyg neml.: 1) af Prov.-Läk. D:r Kolmodin, af d. 30 Mars 1858. intygande att den svafvelsyrade Qumin han föreskrifvit och som blifvit från Hr L:s apotek expedierad för frosspatienter, i de fall, om förloppet hvaraf D:r K. varit i tillfälle att få kännedom, och der medlets verksamhet skäligen kunnat påräknas, åstadkommit åsyftad verkan: — och 2) af D:r Appeltofft, utaf d. 22 Febr. 18553. upplysande, att allr L. med berömvärd ordning förestätt sitt apotek och att intet skäl till anmärkning vid de af D:r A. förordnade läkemedel förekommitäk; — samt 3) al Nämndemannen O. Jonsson i Westerhejde. d. 22 Febr. 1338. att han å Hr L:s apotek köpt Bålvergall caf god och äkta sorta samt i öfrigt blilvit reelt och väl bemött på samma apotek, hvilket Nämndemannen under edsförpligtelse försäkrar. — Aktor, Stadssiskalen Bergström, yrkade att förut hörda vittnet Söderberg måtte blifva hörd i följd af Hr Lubecks mot Söderbergs vittnesberättelse gjorda anmärkningar. Söderberg, som nu fick företräde, vidhöll sin förra uppgift att Malörts-extrakt från Apoteket utlemnats i stället för Oxgalla; han hade dock icke åsett försäljningen, men antog att nämnda extrakt, emedan det ofta tillverkades, hade stor afgång och trodde sig hafva hört sägas att det såldes såsom Oxgalla. — Aktor förnyade sitt yrkande om förre Stadslakaren härstädes Dr Appeltoffts, Provisorerna Kastmans och Luttemans samt i Hr Lubecks tjenst för någon tid sedan anställde ynglingen Axel Westins hörande, Angifvaren begärde att få inkomma med skriftliga påminnelser mot Ur Lubecks svaromål. — Sedan parterna afträdt och ånyo inkallats, afkunnade Rätten det utslag, att den icke kunde för närvarande yttra sig öfver ILubecks mot uppgifna vittnena gjorda jals-anmärkningar. och uppskjöts målet till d. 2 nästa. Juni, då Angisvaren får med skriftliga påminnelser emot Hr Lubecks svaromål inkomma. — Öfver Rattens beslut att de af Angifvaren nämnde, på fastlandet boende vittnen skulle personligen höras. förklarade sig Angifvaren amna besvär anföra, — Sednare samma dag förekom Beslags-målet hos Hr Kjellblad. Derom i ett följande N.r. (forts.) —Tillständet på Gottand m. m. Med dens na titel bar, märkwärdigt neg, tidningen Näftaren för d. 10 sistt. Mars ansett fig funna meddela följande artikel: Ur bref från denna ö anföra wi följande: Här på Gotland råder ännu på wisa från Wisby aflägsnare orter en få djupt rotad andelig liknöjdhet och död, att der ännu på en id ide torde blifwa någon cs gentlig skådeplats för de andeliga partistriderna. Man bör blott rykteswis omdömena om läserict, och skär baps tismen, mormonismen m. m. öfwer en fam med al ans delig lifaktighet; man anser endast de twänne förstnämnda såsom en mera utbildad fulländning af och krona vå den sednare. De andeliga millfarelferna medsöra sålunda ide allenast fara och skada för dem som bruka Guds Ord, utan gifva äfwen nya stöd åt den groswa obotfärdigheten. Här finnes dot inom wissa föriamlingar en mycket fatas lig och Elen hop af ödmjuka, uppriktiga själar, dem Her: ren fig till ära hittills täckts bewara. Må mwiallwarkigt äkalla Hans fortfarande hjelp härtill, och må wi på ett Honom behagligt sätt kunna gifva warmngerop åt dem fom stå i fara att störas, kanste förderfiwas. 7X Wisby äro större delen af Guds Ords wänner wunna för baptismen. Det arma Wioby har i sina fyrs for jwärt att få höra ett allwarligt liiseno Od, fom funs de gifwa de bekymrade själarna näring, och leda dem ifrån willfarelsen. R. lär snart från trycket utgifwa en baptiftife skrift; och godt wore om den snart ginge af stapeln, få att man finge ett sullständigare omdöme om hans galimatias — som sådan måste man anse åtminstone hwad han under föregående år skrifwit under ben ståtliga titeln: Bibels tolken och den himmelska wvämvitaren Sp oberäknadt