Gotlands läns tidning – 30 april 1858, sida 1

mera redbarhet i affärer, anser Aitonbladet detta wara ett af de bästa; ty likasom det är onekligt, att mwarus försäljare hafwa att tacka fin egen lättsinnighet att ute lemna waror på lång kredit åt kreti och pleti för en del af de betydliga förluster de få lida, litasa härrör omans nan del otwurwelaktigt från den lätthet hwarmed ackord bewiljas cessionanter. Det har gatt sa langt, att i fles re fläder finnas personer, fom ordentligt lerwa af att ataga fig ffaffa pa obestand komne handlande ackord, mot betingande af en wiss provision. Följden ar detta forge Iödberssjyftem har warit, att perjoner utan en skillings tapital fatt upp handelorörelse, tänkande: går det, sä går det; gar Det ide, få ger jag 50 precento ackord ech börjar anyo. Sålunda har ett langt förre antal mis nutörer kunnat uppstå både i Stockholm och småstäderna, ån som behöfts eller kunnat berga sig; den alltför stora konkurrensen (täflan) och begäret att sälja under Dmwars andra bar föranledt skojeri och gränolösa utborgningar till allmänheten samt ferluster derpa, fom ej tagito i bes räkning, o. s. w. Serskildt bör anmärkas den brist på beräkning som ligger deri, när mmuthandlaren utlemnat waror på arokredit till samma pris, fom när han salt kontant. Det wore wäl, om krisen kunde medföra förs ändring i allt detta. En större omtanka och sparjamhet skulle deraf uppsta, och ett af stegen dertill blefwe onucks ligen den ifragawarande öfwerenokommelsen. (Aftonbl.) — Bankofullmäktige hanva bestamt inwerlingeprijet för swensk och helländssk dukat till 8 Nr 50 öre Rut och utwexlingspriset till 10 öre öfwer inwerlingspriset. — Göteborgs Handelstidniug frambhållet i en bebjertanss wärd uppsats det beroende, hwart den swenjka handeln fällt fig till Hamburg och Liicct, entannerligen Hambutg, få wäl i frågs oem pengar som waror, och erenrat att just nu, då affärsfölundelserna bitjwit till tor del afbrutua genom trisen, wore en lämplig tidpuntt att göra brytningen ännu fullständigare genom att undandraga sig den dyra utländska mellanhandelns biträde Handels Tidn. föreflår: 1. J fråga om pengar och kredit, att wåra banter funde öfwertaga de utländska bankirernad funttloner få i försträckningewäg fom uti meddelandet af en föruu:tiat modererad blankokredit. J sådant afscende borde baniers na utställa wexlar, helstet swensktarikamvnt, på de hbufwudfafs ligaste utländska handelsplatser, der de af banternas torreös ponden ter inlöstes; och skulle dessa korrespondenter Åter alltid funna aflåta wexlat på Swerge, i fall så på platsen önskadern. Hårigenom undweres mellanhanden, och afrätningokostnaderna skulle tillgedotomma de swenska tassorna. Sedan banterna, som redan nu mer och met körjat upphemta de små fapitalis sternas penningar, sålunda trädt i liflig beröring med främmande bandetoplatser, skulle de funna uppträda såsom märlare wid siörre låns afslutande, antingen för statens eller enskilta korpotationers räkning, Då de sedermera ombesörjde ränteliqwiderna, utlottningarne m. m. — 2. J fråga om warumarEnas den: att det icke borde wara omöjligt mom Swerige beredasamma fördelar, fom nu förmå waru, reqvirenter att wända fig ;till Hamburg, nemligen de stora förråder i alla artiklat och de rikluga tillfällen till urwal, fom erbjudes inom en ort, der waror sinnas af hwarje fort, af alla qvaliteter och till alla prid. Jä. T. anser med skäl Göteborg funna blifma en sådan nederlagss ort för westra Swerige, Norge och Danmark, likasom Stockholm för östra Swerge och Finland, om lämpliga åtgärder widtagas, bwartill i trämsta rummet hörde att i dessa siäder upprättades frihamnar. — Döda. Öfwerkommissarien wid tivilstatens pensionsinrättning, m. m., N. A. Fredin, har aflidit efter en längre tids sjuklighet. Han war född 1803 och ins trädde i statens tjenst 1827. Hr HF. har gjort fig bes märkt såsom en af Sweriges skickligaste kameraltjenstemän, åtnjöt modet såwäl enskildt fom allmänt förtroende och bar uppgjort planen till den nuwarande rikshufwudboken, för hwilket ändamål rikets ständer bewiljat särskildt ftatås anslag. — Mill Charlotte Lindmark, berömd ffådefpelers ffa, död d. 1:a d:s, 30 år gammal. — SKomifte ffådefpes laren G. Th. Hedin, död i Stockholm d. 21 Mars, 51 år gammal, efterlemnande enka och 3 barn de mest bes klaganswärda omständigbeter. — Presten och ledamoten af XSetenffapseAfademien C. U. Etström, död 77 år gammal å sin prestgård på ön Tjörn i Bohuslän. Han war utmärkt inom naturforskningens område od) har förs fattat flera afhandlingar i Zoologi (djurlära) och jagt. — — Skogshushållningen i Dlekinge, heter det i Blekings-Pojten, härdar ännu sitt gamla namn af mia hushållning. Den unga tillwerande stogen, som borde sparas. angripes på ett sätt som wittnar om den djupaz ste liknöjdhet för en till och med ite aflägsen framtid. Timmerskogen blir med hwarje år sälljyntare. Den har under sista decenniet stigit 100 procent i pris, hwilket änven är förhållandet med den bättre och tullgoda bofs weden. J Ronneby Hushållningsnämnde berättelje föres tommer följande om denna wigliga näringsgren: Stog8s hushållningen nalkas sitt slut; to snart nog finnes icke mera skog att hugga, och i olyckan kan man äfwen anse det för en slags lycka, enär lättsinnet då har ett föregifs wet skäl mindre att fara till byen, fåfom det heter. Ty få länge ffogepinner funnits att aflåta, hafwa de på måns ga ställen warit lockmedel till allmegens förstörande och jordbrukets undergräfwande, helst arbetskraft och spillning lagts på landswägarne för en inkomst af några lumpna rikodaler, hwilka sedermera förspillts på afsättningeorten till mindre nödwändiga handelsartiklar. Ondt maste med ondt fördrifwas, och således brist blifwa straffet för mig hushållningen. Måtte denna brist werka till en omsorgsfull skogsplantering och kommande slägten weta att bätts