IcitJenslen 1 DutLTM JIOLCD 0 Dilt0t. ?Wisby d. 23:c YÅpril. ZMeusik-nyheter från Paris. Unt ett län: are bref, skrinwet i Parto d. 28 Mars och infördt i Ars tenbladet d. 7 da, stildrar Orwar Odd (Dir Sturtzen Becher), bland annat, de musikaliska företeelserna i of wannämnda hufwudstad. Han ordar om Dupree mure falifftedramatiffa unteviwisningasanftalt och dennes sma förmiddagssfoncerter, ar hwilka han öfwerwartt en, dere wid han fick höra, utom fransvskor, engelskor, nard-ame rikanstor och tyskor, twenne älskwärda kandsmanninnor, Mamsellerna Åehman och Andree. Med Duprey fång: metod är Orwar Odd icke fullt belåten: den fäges Öfwer anstränga rösten för mycket. — Wid Confjervatoire, en annan i stor skala werkande mufif.sdramatift högstola, siudera för närwarande twenne swenskor, Mamsellerna Enequist och Hebbe. Den egentliga sangskolan är här indelad i 8 iHafer, hwar med fin lärares; af dessa lärare är Masset ansedd för den vpperste, och wåra nyssnämnda sångerskor hafwa just erhållit tillträde till hans klass. Antalet elever i hwarje klass är 13. Underwioningen alls deles kostnadofri, men tillträdet beror på en föregående pröfning, hwilken redan i och för fig lemnar ett slags hedrande witsord om anlag och skicklighet. J den nämnd, som pröfwar och bestämmer elers intagande, sitta män af sådan musikalisk roktbarhet som Anber (ordförande), Meyerbeer samt nio andra. Masset berömmes för sin förmåga att utbilda, förädla rösterna, att gifwa dem nas turlig wård. — Mellan Duprey institut och Conferz vatoire anmärker O. Odd den skillnaden, att för den, fom på fortare tid will erhålla en yttersta fulländning hwarigenom man fättes i tillfälle att med glans uppträs da i bravursroller, är Dup rez att föredraga. Confters batoire är en långsammare wäg, der man dock böjer fig från utwecklmgsgrad till umwecklingegrad och der man slutligen wet med sig sjelf att man står på egen botten. Dermed ware dock icke sagdt, att ej ecksa det briljanta fon utgå från Conservatoirees skolsalar. Jag will härwid endast tillåta mig att nämna? — skrifwer O. Odd — latt, bland flera andra, Mll Enequist förmodligen gans ffa jnart derifrån stall träda upp vå scenen fom en fios ritursfångerfea af försia rangen. Om jag ej misstager mig, bygger man till och med här (i Paris) redan qans ffa flora förhoppningar på denna i en mif art af natur ren owanligt gynnade röjt, äfwensom på de framstg dens na sångerska i den sista tiden skall hafwa gjort i metod och herrawälde öfver fina ressurser. — Ofwanståcnde utdrag ur OÖrwar Oddes skrifwelse, deri twenne unga förhoppningofulla lando:nanninnor omtalas, torde med särstilt nöje läjas här På Gotland, och G. L. T. anser sig endast böra tillägga den anmärkning, att, enligt uppgifter. från annat håll, O. Oddid omdöme om Duprez och dennes fångmetod torde funna anses något ensidigt. — Winterpostfarten. J öfwerenostämmelie med Förwaltningens af Sjöärendena förslag har K. M:t d. 5 sistl. Mars i nader förordnat, att mid den tilläms nade winterpostfarten emellan Gotland och Öland samt jasta landet, det härtill afiedda ångfartyg tills widare må, under den tid af wintermånaderne, då is icke hindrar, gå emellan Wioby och det i Westerwiks skärgård och närs beten ar Sparö båk belägna Linddjupet, men när filt nämnde ställe, i anseende till iolängning af hafobandet och ytterskären, ej kan anlöpas, begagna till hufwudstation Utholmen mid Westergarn på Gotlands kust, och ders ifrån, för aflemnande och mottagande ar pest och pabar gerare, göra reror, helst fram ech ater på samma dag, till GugerneAudde, belägen emellan Olands norra udde och Bödastugten på Ölands östra kust, intill dess isens utsträckning wid någondera kusten gör sädant omöjligt, i hwiltet sall ångfartyget må uti Westergarns hamn uppe lägga. (Post-Tidn.) Wid en del af ofwannämnda tur:beftämmelfer torde en anmärkning böra framställas, hwartill en annan gång blir tillfälle.