Gotlands läns tidning – 12 mars 1858, sida 2

ÅfHCH1( OBS oh HYDE . ÅÖUIDCLLUe Åeyt Dutoosoit Pusarwe i Fröjel lasset wältrat i ett dite, derwid han till någon del kom under och fick ena foten afbruten. (R. till K:s Besallningshafvande) HHFTE iKes. — Riksdagen. H. K. H. Kronprinfen-Regenten hade utsatt d. 10 Mars till rikodagens afslutande. — Bankontskottet har i anledning af bankofullmäktis ges framställning, tillstyrkt Rikets Ständer att, för sin del, besluta och hod K. M:t anhålla om den jemkning i föreskriften angående afdrag i förskott af ränta och pros wision för försträckning från sta tslånefongden, att sådant afdrag å försträckning som meddelas på 12 månader eller derutöfwer, må ega rum för endast 6 månader, med feyldighet för låntagaren att sedermera hwar 6:te månad räntan och prowisionen förskottswis erlägga. — Plenum plenorum försiggick d. 27 Febr. å viks salen, då Justitiesta toministern för rikets ständer uppläste K. M:ts nådiga jwar på åtskilliga skrifwelser och förs slag; hwaraf inhemtades att K. M:t bifallit twenne etvilslagförflag, nemligen: 1) Ändring af 4 kap. 2 8 byggningabalken, till följande förändrade lydelje: Afloppsdike bör läggas af osk ift mark, fyra och en half aln bredt, twå alnar djupt och en half aln på botten eller mera, allt som nödigt är och lägenhet dertill finnes; och den sin åker derwid får, njute en aln till ren utom byamål. Samma lag ware, der wäig eller gärdesgård åker möter. Går wäåg eller dike wid ängswall, der gif wes ingen tillökning. Tarfwar dike läggas emellan grans nars åkrar, då gånge halft dike å hwarderas åker. Wid ändan för åker, dike hwar af sitt. — 2) Lagen för utländsk mans upptagande till swensk medborgare. — Af de från förra rikedagen hwilande och wid denna af fläns derna antagna förslagen till grundlagsförändringar, meddelos nu att K. M:t funnit för godt lemna bifall till följande förslag, nemligen: 1) om tillägg till 28 8 Regeringsformen, angående naturalisation af utländsk man; — 2) om ändring af 35 8 Regeringsjormen, angående förtroendesyssljor; — 3) om ändring af 11 oh 14 88 Riksdagsordningen, angående städernas vreprefenta: tionsrätt i allmänhet; — 4) om ändring i 11 och 15 8S rikodagsordningen, angående förrättande af rifödagss mannawal för Bondeståndet, samt — 5) om tilläga till 98.8 Regeringsformen och 63 4 mom. Miksdagås ordningen, angående suppleant för rikets ftänders juftities ombudsman; Beträffande deremot det af Ständerna ånyo framstälda förslaget om ändring af 52 8 Regeringsfora men och 24 8 Rikodagsordningen, angående tillförordz nandet af Bondeståndets sekreterare, har K. M:t ej funnit skäl att detsamma antaga, och har K. M:t såsom stäl för Sin wägran, anfört detsamma fom wid 1851 års rikodag. 7Då enahanda förflag — hette det — af R. St. wid 1851 års riksdag framställdes, erinrade K. Mit utt def derom afgifna swar, hurusom det för grundlas garnes helgd more ar fynnerlig wigt att de rättigheter, fom deruti blifwit konung och rikets ständer ömsesidigt tillerkända, orubbade bibehölles; och K. M:t yttrade mis dare, att grundlagarnes nuwarande stadgande, det Eos nungen eger till bondeståndets sekreterare wid hwarje rikodag förordna en skicklig, lagfaren och i landthus hållningen kunnig man, stod i så wäsentligt samband med nämnde rikostånds närwarande sammansättning, att, få länge denna bibehålles oförändrad, någon rubbning ej heller borde ega rum i berörde stadgande, Hwils tet i fin tillämpning icke wisat fig hafwa för ståndet medfört inskränkning i öfwerläggningarnes frihet inom lagbestämda gränser, eller någon annan olägenhet. De stäl, K. M. sålunda tillförene anfört för oförändradt bibehållande af grundlagens nu gällande stadgande i dens na del, hafwa ännu under oförändrade förhållanden fams ma giltighet; och K. M:t finner fig på sådan grund förs anlåten att wägra sitt bifall till ifrågawarande förflag. Den wigtigaste af ofwannämnde grundlagsförändrinz gar är den, fom innefattar Ändring i 11 och 14 88 Rikodagsordningen om Städernas representationsrätt, ders hän, att ide blott borgare och magistratopersoner, såsom hittills, åro walberättigade och walbare till rikgdagsmän af borgareståndet, utan äfwen öfrige idkare af yrken som till borgerliga näringar räknas, ägare af hus eller tomt, samt ägare eller innehafware med ständig besittningsrätt af jord under stadens domwärjo; alla dessa få framt de äro i staden bosatta och icke tillhöra adlen eller proftes ståndet. — Lag: och Ekonomisutskottets nyligen omnämnda förslag till förändringar i tjenstehjonostadgan blef af preftes och borgaresftånden godkändt, af adeln deremot afflaget; men då bondeständet förut lemnat sitt bifall till betäns kandet, Har det sålunda blifwa rikets ständers beslut. — Bland ledamöterna i Förstärkt Lagutskott Har