kostnad till 5 st. 9 r. Bto och föranledde ar arets revis sorer (Ö:rr Å. J. Lallör, E. Ekströmer, O. Neoman och C. A. Engbom), bland annat, följande rått mårtliga anmätkning: 72:00 Ehuru Revisorerne mål inse att Läkaren wid en alle män Jnrätturng icke tan och icke bör bestämdt bindas wid före ordnandet af läkemedel, har det dot ej tunnat undfalla deras uppmärtsamhet, att testnaden för medicamentet under förlidet år uppgått ätill ert owanliat bögt velorv. Då priset på takes medel genom en af Kyl. Sundbes: Collegium utsärdad tara är bejtämdt Ufa för ala N-itets Apotbet, oh då Revisorerne icke bama fig berant art sjukdomolvanet på Gotland är at den egenartade bestaffenhet, att det skulle ertordra nägra särskeldta, mera foftbara läfemedel, hafwa de trott fig, tll tedning för sitt omdöme om åtgängan af medicamenter wid härwarande Ligas rett, funna anställa jemtörelse med densamma wid andra fjuts buds i datet, entigt de uppgifter fom sinnas att tillga utt K. Sundbhes-Collegu Åroberättelse önver Medictenalwerket i Matet för 1853. Häraj sones att under detta År den dagliga medela foftnaden för medicamenter wid samtliga Sjukhufen I Miket utgjorde 2 ff. 2 t. B:eo för hwarje sjuk, samt att den mid Wiotyo Lazatett utgjorde 4 sk. 5 r., således mer än dubbelt mot medeltestnaden. Wid jemsörelse med andra fjufinrättningar af ungefär samma storict som den i Widty, wisar sig att ens dast Hudttswalls Lazarett owetttäffat densamma, enär den wid sagda sjurhus uppgått till 5 sk. 11 1. För är 1855 utgjorde tostnaden wid Wiebo Lozarett 5 sk. 9 r., således ännu mera än 1853. J brut af uppgifter för 1855 från andra sjukhus, funna Revisorerne ej anställa någon testämd jemjörelse, men då priset på lätemedel, med undantag af tincturer sedan 1853 ej undergätt någon wåsendtlig förhöming, hwilten dot i någon mån monväges af nedfärtning i priset på andra läkemedet, få hafwa Revrsoterne ansett fig i någon mån kunna tillämpa of wanstående jemjörelse, säsom grund sör bedömandet af 1855 ärs medicamentoätgång. Något afscende bör saåstas wid de under året gängse jrossot. hwiltas botande erfordtat chinasfalt, od) om detjöte afdraged det belopp af ungefär 50 Åe:or B:co, ywartill Hinasfalt enl. råfningatne uppgått, återfår Ufväl en daglig foftnad af 5 sk. 3 r. hwutet ändeck är ganska berydligt. Sarskildt hafwa Åevisoretne sästat uppmättsamheten wid åtgången af Compherspitittus, ensam medtagande en summa af B:co 157: 32. 6., ywuta fördelade på alla underhållodagarne utgör I fil: ung 103 r. om dagen för hwarje wärdad fjuf, eller 43 runstocke mera, än heta den dagliga meditamentotostnaden för fwars je sjut wid Stotholms Läns Lazarett under år 1853. Till wederbörandes afgörande hänskjutes, huruvida den dyra pomes ranssotupen, fom wid sjuthuset allmänt begagnato såsom iilljats till Salmiak-mirtur, med största stäl tunde utbytas met den ganska billiga latrusen, om rötningar med myrrha oc mastix ej kunde utbytad mot wanigt hattz, o. s. w. Med ett ord Mevisorerne anse, att wid förordnandet af läkemedel ej obetydlig besparing hade bordt kunna iakttagas, utan skada för framgåns gen af den terapeutiffa behandlingen. — Daftadt afgiften för hwarje å Lazarettet intagen sjuk under de sednaste åren 2:ne gånger malt ökas, lärer dock mellan Lazarettets inkomster och omkostnader ett befyms mersamt missförhallande ha egt rum, — Anledningar torde emedlertid nu wara förbanden til hopp om bättre förhallanden, hwartill den med är 1859 beslutade före ningen af Lazarettet och Kurhuset under gemensam fyblos man (ech — förboppningawis — med sammanslagna fongder!) nog skall komma att ibidraga. Avoteks-wäfendet härstädes har på sednaste tiden, i följd af twenne hos Radhuorätten anhängigslors da mål, ädragit sig en lika allmän som liflig och af far tens fambhällgavigtiga betydelse tättförklarlig uppmäres samhet. Det första gotländska apotek inrättades i Wiobv år 1721. Kungligt Privilegium meddelades år 1806 för ännu ett apotek härsammastädes, men detta har aldrig fommit till stånd. De bada prwilegierna hafwa genom töp innehafts ar en enda perjon, och apotekowäsendet har saledes här warit och är ännu ett monopolium (rättig: bet för en enda att handla med en wara). Den täflan, fom genem twenne dylika för helsowården wigtiga an: stalters tillwaro skulle hafwa egt rum, och utwägen för allmänheten att, i händelje af missbelatenhet med den ena, kunna få sina behof uppfyllda hos den andra, hafwa berz igenom, ech i strid med Regeringeno afsigter, waril tills intetgjerda. Kontroller, och stränga kontroller, mäste wid