Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1870, sida 2

dess resonnementer vittna tillika om att krigsministerns förklaringar och Bazaines rapporter emottagas med största misstroende. De upprepade påståendena, att tyskarne i de tre bataljerna blifvit tillbakaslagna hafva väckt ingen entusiasm och föranleda ifrågavarande allvarliga tidning endast till det antagande, att ,,ställningen måhända är förbättrad. Ilelt annorlunda uppträda de stora och små sensationsbladen. De skaka segerberättelser ur armen. Så meddelar ,Patrie cen berättelse om slaget den 14, som tydligen är en väfnad af sanning och dikt. Medan vi voro sysselsatta med att gå öfver Mosel, heter det, ,angrep fienden oss med en mycket stor styrka, enär vi endast hade 2 armökårer på högra stranden. Tyskarne besköto oss med kanoner på en front at c:a en mils utsträckning; vårt artilleri besvarade elden, General Decaens kår anfölls först och höll sig beundransvärdt. General Ladmirault, som redan hade börjat draga sig norrut, vände nu om och gjorde ett mycket djerft och väl utfördt anfall mot fiendens högra flygel. Denne måste tillgripa reserven. Tyskarne blefvo under denna strid tvungna att återvända till sina kantonementer. Konungen har sjelf medgifvit detta. Men hvad han ej säger, är, att 2 af hans divisioner vacklade fram och tillbaka mellan Fort Quentin och Fort S:t Julien under ett hagel af projektiler. En vigtig episod i denna strid var mitrailleusernas användande. Fienden angrep i stora massor ett af våra regimenten, som syntes honom bafva vågat sig tör långt fram; plötsliger öppnade fransmännens leder sig och demaskerade mitrailleuserna, 2 batterier, 1 stycken! Det var en förfärlig, allt bor sopande eld. Tyskarne föllo i hela kom: panier. På ett ställe förekommo sådan hopar af döda, att det nästan förfärad general Picard sjelf. Slagna, och derti grundligt slagna, öfverläto tyskarne va platsen åt oss och efterlemnade 8,000 li på platsen. De måtte åtminstone få 30,000 man odugliga till strid, och de måste bedja oss om vapenhvila för att begrafva sina döda. Bazaine bade tagit en blodig revanche. För att följa sin plan, drog han sig emot Verdun, i det han ordnade sin armåö i ställning att! uppnå Verdun och Maas, i fall det vore nödvändigt, utan att dock derföre aflägsna sig från Metz, som han endast hade ett par mil till. Några timmars väg från Metz och en dags väg från Verdun inväntade han Steinmetz, som framryckte norrifrån, och prins Fredrich, som angrep honom i fronten. Hvad kronprinsens armå angick, som föröfrigt var illa medtagen, så 4 LC Å S RT stod den för långt söderut — vid Toul, Commercy och Bar-le-Duc — för att i detta ögonblicket vara farlig. Bazaine behötde således blott vända sin uppmärksamhet på Steinmetz 70,000 man och på prins Fredrik Karls 225,000 man. Marskalken, som stod på de två vägar, som från Metz föra till Verdun, inväntade fienden i en god strategisk ställning. De tvenne vägarne ligga blott 11!(, mil från hvarandra. Bazaine, som stod på höjderna mellan begge vägarne, stödde sin högra flygel på Vionville och sin venstra på Doncourt. Derifrän hotade han Gravelotte, den punkt, hvarifrån begge vägarne utgå. Stora manövrer skulle här vara omöjliga för Steinmetz och prins Fredrik Karl, enär de mellan Thionville och Metz blott hade en sträcka land af 3 mils bredd framtör sig. Marskalken mottog den 16 Steinmetz angrepp vid Doncourt och prins Fredrik Karls vid Vionville. Fienden blef tillbakadrifven med förluster, som måste varit ofantliga. Han blef drifven från sina ställningar, och vår armå tillbragte natten i dem. Bazaipe har härigenom förhindrat en verksam förbindelse mellan Steinmetz och prins Fredrik Karl. Bland sensationshistorier är äfven en, som ,IFigaro meddelar, att preussiskt kavalleri sökt tilltångataga kejsar Napoleon på hans resa trån Metz till Longeville (mel