Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1870, sida 1

ARG EJ UTHUIO. Ttållen nar UKaledes de Hasta skäl att hålla sig från kriget, och Ryssland är ingalunda i stånd att deltaga deruti-. ö FRANKRIKE. Iillströmningen af frivilliga till franska armåen sortsar — som det synes — i stor skala. Hertigen af Massa, en son till baronessan Roger och nevö till kejsarens stallmästare Philippe de Massa, har tagit tjenst som simpel soldat. Den unge grefven Hibon de Frobhen, hertig at Brancas, sende sonsonen utaf hertigen af Brancas och Villars, f. d. pär af Frankrike, har lemnat skolan och tagit tjenst i det 10:de chassörregementet till häst. Äfven från regeringens sida vidtagas omfattande åtsärder för att bringa till utförande lagstiftande församlingens beslut om allmän beväpning. Marskalk Lebocufs ställning är sannerligen svår, man riktar åt honom de svåraste beskyllningar. Deremot har den beundran, som nationen hyst för marskalk Mac Mahon, icke lidit af det nederlag, som den tappre härföraren lidit. Såsom ett vittnesbörd om sinnesstämningen i detta atseende förtjenar anföras, att det öppnats en allmän subskription för anskaffandet af en hederssabel till marskalken, hvartill ej mottages högre bidrag än 50 cent., på det företaget må kunna få den nationella karakter, som gilver det en verklig etydelse. Tidningarne i Lyon omtala, att äfven der oroligheter förekommit. In notarie vid namn Joseph Lentillon uppläste på Place de la Croix Rousse för en uppretad folkmassa en proklamation om republikens återupprättande, och som kallade folket till vapen mot regeringen. Dessa ord funno genklang hos 100 å 150 arbetare, hvilka svarade med ropet: ,Lefve republiken! Ned med kejsaren! Under den derpå följande striden blefvo 2 statssergeanter dödade och 5 sårade. Af orostiftarne blefvo 27 häktade, hvaribland Lentillon, hos hvilken man fann en större penningesumma och en dolk af samma form, som de dolkar, hvilka anträffades hos de upproriska i den parisiska förstaden La Vilette. På Napoleonsdagen skrefs från Paris: Den 15 Aug! den dag, på hvilken eljest allt här är lif och lust och jublande glädje; den dag, då Paris brukar stråla i all sin rikedom och prakt, då tusentals fremlingar från Europas alla trakter komma till verldsstaden för att beundra de illuminerade palatserna, de upplysta kyrkorna, de strålande monumenterna, de i ljus och glädje skimrande promenaderna! Men i dag, huru förändradt! Inga svajande fanor, ingen brusande sång, allt är stilla, och om man icke såge de tillslutna butikerna, om man icke hörde klockorna och orglarnes musik från de tätt uppfyllda kyrkorna, skulle man icke ana, att det i dag är Frankrikes största religionsoch nationella fest. Om den nuvarande ställningen i Marseille skrifver den der utkommande ,,Semaphore: -Narseilles fysionomi blir allt dystrare och dystrare. Bodarne stå tomma, och köpmännen I. händerna i kors. Inga sånger, inga rop mera! Endast någon gång har man en strof af marseljäsen, sjungen af någon till reserven hörande soldat. Den gamla staden saknar sin förra liflighet. Ängslan och förskräckelse uppfyller börsen. På teatrarne ser sorgligt ut, der spelas för tomma väggar. Med ett ord: Marseille sväfvar i patriotisk ångest. Algier är nu äfven förklaradt i belägringstillstånd. Edmond About, hvilken såsom korrespondent hade åtföljt den franska armåen, och som man antog vara dödad, har nu återvändt till Paris. Han var under åtta dagar fullständigt innestängd i Saverne; derifrån beslöt han omsider att till fots återvända öfver Vogeserna, och efter en mycket äfventyrlig resa lyckades det honom att upphinna Epinal, och derifrån Paris. Moniteur universel innehåller ett upprop från baron de Malartie till de i Frankrike varande hannoveranarne om att bilda en kår för att strida i fransmännens leder mot ,,den preussiska militärismen, mot hohenzollarne, som velat utstryka Ianovers namn från kartan. Pater Ilyacinthe har i en skrifvelse till mären i hufvudstadens 5:te arrondissement erbjudit sin tjenst vid jordarbetena för försvaret, efter som , det icke för prester är tillåtet att taga till vapen. Prins Napoleon har, enligt ,Libertö, mot kejsarinnans önskan och råd den 15 dennes sändt sina barn till slottet Praagins i Schweiz. Det säges, att Ollivier skall utgifva en brochyr med titeln: , Ma justification. Den förre ministerpresidenten lärer för ett par dagar sedan begifvit sig till Italien. ENGLAND. .Times uppmanar på det enträgnaste, att den engelska regeringen i rätt tid skall träda emellan de krigförande makterna för att öfvertaga förmedlingen dem emellan. Det yttras der: . ,Utrikesdepartementet borde i denna stund icke blott stå i omedelbar törbindelse med Paris och Berlin, utan äfven med de begge högqvarteren. England är den ende mäktige förmedlare, och det är dess pligt att göra det bästa bruk af sin ställning. De engelska tidningarne innehålla många upprop om bjelp för de sårade; bland andra har den bekante öfversten Loyd Lindsay uppmanat till anslutving till Genevekonventionen. Ilan föreslår framläggandet af två listor, den ena för de sårade fransmännen, och den andra för de sårade tyskarne. ätskilliga engelska läkare och sjuksköterskor ha afgått till krigsskådeplatsen. SCHWEIZ. Chefen för de schweiziska trupperna, general Herzog, har utfärdat ett upprop till den schweiziska armåens läkare att bidraga till afbjelpandet af den brist på