Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1870, sida 2

svämning. Jag menar utvandring och flykt. På jernbanor, på vagnar och kärror komma hela samiljer hit, isynnerhet från trakten af Metz och Thionville, af fruktan för invasionen och kanondånet, hvilket sistnämnda i långt högre grad förfirar dem, som höra det på afstånd, än dem, hvilkas pligt det är att sjelfva utsätta sig för elden. Rika och vålmående familjer lemna allt: hus, möbler, vagnar och hästar, hvilka sistnämnde de öfverlåta åt underhafvande, hvilka måhända begifva sig på flykt nästa dag. Å andra sidan träffar man äfven till sin glädje i Luxemburg allvarsamme engelsmän, som med kikaren, hängande i en rem öfver skuldran, skyndat dit i hopp om att bli vittnen till hvad de kalla: Scenery ot war. Men efter att hafva gjort en tur till förposterna, efter att hatva mött en patrull och fått en barsk tillsägelse att återvända, begifva de sig tillbaka med en Chassepotpatron och ett rostigt gevär, som de köpt sig.