Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1870, sida 1

AA HTT 1404C42 — lands förnämsta män på det mest slående sätt, utan att taga i betraktande den opinion, som återspeglas i landets nära nog enhälliga press. Ett annat exempel härpå. Norra Lancashires landthushållningssällskap hade i går sin vanliga årsmiddag i Blackpool, vid hvilket tillfälle lord Derby presiderade. Denne lord Derby utmärkte sig på det mest förtjenstfulla sätt såsom utrikesminister i hans fars och Disraclis sista ministöre. Han var då lord Stanley och är bättre känd under den Derbyska slägtens familjenamn, Stanley, än såsom earl of Derby, då han helt nyligen i sistnämnde egenskap efterträdt sin aflidne fader. Han tillhör, likasom sin fader, det konservativa partiet och var vid sista p lamentets början erbjuden ledningen af det konservativa partiet, en position, som hans aflidne fader under många år innehade, men han undanbad sig detta för troende. För öfrigt skulle han vara en prydnad för hvilket kabinett som helst och åtnjuter kanske ett mera enllälligt förtroende af hela den engelska nationen än någon annan statsman, så att han i tramtiden nog kommer att intaga premierplatsen i kabinettet, om detta äfven kommer att dröja något. Välan, denne lord Derby yttrade vid proponerandet af en skål i går för armåen och flottan, bland annat: Vi visste att intet parti fanns här i landet. som icke skulle atsky iden af ett blott eröfrin krig, och vi hade hitintills trott, att denna kän var allmän öfver hela Europa, men vi ha miss git oss. Man frågade, hvad England skulle göra? Han ville svara hvad England icke skulle göra. Det skulle ej förlora förståndet, derföre att dess grannar gjort så, och icke heller skulle det reducera sin armå och flotta för mycket. Omständigheter kunde förekomma, som tvungo oss att åcltaga i kampen, men det vore ej troligt. Ingendera af de stridande hade utsigt att inveckla någon ny fiende. Och hvad våra resurser angår, så ansåg han, att vår flotta aldrig varit så stark som nu; att den var jemngod med två andra länders flottor, och att vår armå, ehuru liten, var den bästa af sitt slag. Tidningskorrespondenterna i de franska truppernas grannskap ha haft en , svår tid. Regeringen ville ej tillåta dem att åtfölja armten och de utskickade engelsminnen voro utsatto för hvarjehanda äfventyr, inclusive arresteringar. Nu ha åtskilliga franska korrespondenter försvunnit. Den bekante politicoeconomisten About, en af korrespondenterna för Le Soir, antages hafva blifvit tillfångatagen; tvenne andra, som slagits likt soldater ha blifvit svårt blesserade, och ett par andra återigen ha ej afhörts på fiera dagar. Brässol har voterat en tacksägelseadress till drottningen och engelska folket för den nya traktaten. Efter att engelska banken för en vecka sedan höjt sitt diskonto till 6 Å, gjorde sig samtidigt med afslutandet af mitt sista bref en stark reaktion gällande i penningemarknaden. Den ännu högre sillra, som först begärdes, kunde ej uppehållas, och noteringen gick ned till 52 å 6, intilldess banken i går äfven gick ned till 5, Oerhörda summor ligga sysslolösa här och utbjudas förgäfves å 3 Å på engelska statspapper för korta lån. Bankens position har förbättrats under veckan. Kursen på Paris skulle nu medge import af guld derifrån, om ej export deraf från Frankrike vore förbjuden. Med rätta fäster Times city-redaktör uppmärksamhet på den stora nytta, som den atlantiska kabeln (telegrafen) under detta krig beredt Europa. Sedan krigsförklaringens kungörande ha vi emottagit c:a 3 millioner Å sterl. i gold eller mynt från Amerika. Hade kabeln ej funnits, så hade minst 3 veckor åt och under tiden ännu större vilervalla i finansverlden uppstått, innan vi kunnat förvänta utförandet från Newyork af våra första guld-uppdrag. Och när de sedermera efterhand ankommit i större och större omfång, hade de troligen ej mera behöfts. Det onda hade nått sin kulminationspunkt, utan att ha kunnat mildras från andra sidan af Oceanen. Nu ha vi på mindre än en månads tid fullkomligt. arrangerat oss och penningar äro ymmnigare än någonsin. Fondbörsen har haft en stigande tendens hela veckan. Affirerna ha ej varit stora, men de ha varit bättre och bättre. Sir Robert Harney bortspekulerade under några få år 600,000 Å, som stodo till hans debit i ,,the Crowm Bank i Norwich, såsom en säker tordran. Och när han tog lifvet af sig, lära hans sväfvande differenser på tondbörsen ha belöpt sig på Å 200,000. — Hveteskörden är nu i full gång och anses af sakkännare blifva fullt medelmåttig. Fredagen d. 12 Aug. Försök anställdes i går med en mitrailleuse-kanon i Shoeburyness och komma i dag att fortsättas. Kanonens nama är Christophi-Montigny och dess mekaniska konstruktion lär vara en förbättring af den. franska mitrailleusen. Vi ha vigtiga nyheter i dag från både krigsteatern och Paris, ehuru det förväntade afgörande slaget ej ännu egt rum, och tvifvel börja uppstå, huruvida det ej kunde undvikas. De förnuftiga fransmännen förutse en omöjlighet för franska armåen att med framgång möta dem tyska, och i stället för att vi dag från dag borde höra, att den franska blifvit förstärkt, synes styrkan omkring Metz blitva dagligen reducerad. Nu har uppskattningen sjunkit till 130,009 man. Förpostfäktningarne vid Weissemburg, Wörth och Forbach synas efterhand ha så derangerat både armöen och landet, att det ej kan hemta sig, och innan de råa massor kunna beväpnas, måste kungen af Pr sen ha slutat arbetet. Det är dock fi vånande att se, huru detta mäktiga Frankrike på en vecka sjunkit! Den yttre fienden började visserligen dråpslagen, men innu större skada, ha kejsarens inre fiender tillfogat kejsardömet. På 3 dagar eller 4 ha vi nu ej hört något alls om kejsaren. Deremot synes. hela landet, och synnerhet finanserna, vara ännu mera dorangerade än armåen; derom höra vi till räckligt. Något dylikt har historien al. drig sett. En vecka är tillräcklig att ulplåna kejsardömet, en vecka är tillräcklig ör nationen att suspendera sina. betalninsar, att ruinera landet. Franska Pefolkningen förstår ej kriget; der det förstås misshilligag det Men hvad 2