Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1870, sida 1

menar, att I snart hafven honom på nära håll, ty efter de underrättelser, som jag bekommit frår Lödöse, ämnar han i dessa dagar draga in i We stergötland, och med detsamma har han Skara och Axevalla i sina händer. Samtalet väckte synnerligt nöje hos både fri Brita och riddaren, såsom fallet alltid är, att, nä: tvenne lågor af sammn färg förenas till en, så brinner denna sedan högre och klarare, De blefvc snart ense om allt, som nu vore att göra, och fri Brita skulle redan samma dag skicka en pålitlig budbärare till danska lägret. När så detta ärende var ändadt, fattade riddaren fru Britas hand och sporde med nedslagna ögon och en ödmjukt dar. rande röst, om hon hade fått tidender från Hjule. borg och från herr Åke Axelsson. — Det hafver jag — svarade fru Brita — men min farbroder är på det högsta bekymrad öfver sin dotter, som synes vara spårlöst försvunnen, allt sedan hon lemnade herr Ivar på Lillc nu i vintras, just som konung Carl drog in : Skåne. — Och han har ingen aning om, hvem som vållat honom denna sorg? — Ingen ...! Han beder mig söka vara honom behjelplig .. det har kommit för hans öron. det konung Carls frände, herr Thord Carlsson, aktat anhålla om hennes hand, och han har fåt den tanken, att herr Thord röfvat henne bort eftersom han icke egde hopp att vinna min farbroders samtycke... — Herr Thord skulle hafva bortröfvat henne? — sporde riddaren med väl spelad förställning, — I sägen något, fru Brita, jag håller det icke otroligt. Att jungfru Iliana gerna ser herr Thord, det vet jag ...jag vet det genom fru Margareta Krummedik, herr Krister Nilssons efterlefverska. Hon har sagt mig det långt före detta. — Godt, godt, riddar Jost — tröstade fru Brita — vi skola väl komma den mörka gerningen