dess neutralitet. Ville vår regering ordnal vårt försvar i denna riktning, så skullelk, ingen varmare än vi understödja dess åt-g gärder, vare sig det gällde lilla kredilisetff eller ännu mera. U Ty detta vore ett verkligt försvar, men icke spegelfäkteri. Men när skola vi y komma derhän? äl General Bazaine — Mexikos hänsynslöse militärguvernör, som dock måste dragaln sig tillbaka, lemnande den olycklige Maxi-m milian i sticket — har tagit öfverbefålet b öfver franska armöen, hvilket alltså fallit E ur kejsar Napoleons händer. En annan r. general, den förres like i egennytta, herrskar i Paris och leder Frankrikes helali centraliserade förvaltning. Under det den to förre visar sin styrka i att gå tillbaka, ut-d vecklar grefve de Palikao sin kraft genom 1 åtgärder, som erinra om terrorismens da-sa gar. Den privata egendomen har ej län-: gre något skydd, utan tages med makt-g språk i beslag för statens räkning, såvida ls det nämligen bekräftar sig, att alla auk-sk toriteter, hvartill väl höra kommunalsty-S relserna, äsvensom jernvägarne, hvilka, u såsom man känner, äro i Frankrike i pri-. Fatmäns händer, böra aflemna sina kassor s till staten, genom förmedling af franska sa banken. Så få ej heller enskilda föra sina y penningar ur landet, och så proklameras u slutligen, att förfallna fordringar ej kunnals exekutivt utkräfvas inom en månad. Sålg har ock, såsom vi på förhand antogo,lv franska banken blifvit bemyndigad att utgifva nära 212 milliarder i sedlar, hvilkas E värde man söker uppehålla genom tvängs-ss kurs, ehuru sådant visat sig vara en chilr möre, öfverallt der det blifvit försökt. f Kau ej denna mäktiga institution genom( sina egna tillgångar uppehålla sina sedlars värde, skall detta falla, trots tvångs-t ö 1 ; kursen, och så skola alla egendomsförhållanden i Frankrike undergå en våldsam förändring. De ,rödet kunde ej göra det värre. Såsom man känner, äro längesedan alla Frankrikes sparbanksmedel öfverlemnadetill skattkammaren (le TiGsor). Hvilken trygghet finnes nu längre för dessa medel, folkets alla små besparingar? Säkerheten för privat egendom är alltså ställd på spel, och likaledes äfven säkerheten till personen. Så erfar man, att regeringen förbereder utdrifvandet af alla tyskar ur landet, efter det hundratal af tyska familjer redan måst flykta undan massornas förbittring. Denna oerhörda åtgärd skall, om den kommer till utförande, välla Frankrike förluster, hvilkas omfång endast kan jemföras med protestanternas utdrifning genom upphälvandet af Nantesiska ediktet, eller Moriskernas ur Spanien. Många tusen skickliga handtverkare och yrkesarbetare skola I:mna det land, som de gagnat och riktat genom sin idoghet, och öfverföra till Tyskland flera industrigrenar, hvilka hittills varit Frankrike allena förbehållna. I Och sådana åtgärder kunna finna försvarare till och med — i Sverige! Om oförständet och fanatismen kunde längre förvåna oss, så skulle vi häpna öfver sådana företeelser; nu kunna vi endast betrakta dem med vemod och ömkan. Men bvad kunna vi då ej vänta, om vårt eget Jand blefse hemsökt af olyckan? Sannerligen, förlusten af en drabbning, om ock än så stor, är en obetydlighet jemförd med de moraliska och ekonomiska förluster som dessa åtgärder skola vålla det sköna Frankrike, det olyckliga offret för en despots ärelystnad och misstag. Också tränga djupa suckar ar de fran ske patrioternas bröst. Ja, utropar en sådan ädel stämma i ett bref, som i går kom oss tillhanda, vi hafva kommit på den punkt, ,att vi måste fördöma vårt eget land — det vill säga, det, hvartill man velat göra vårt land — lika mycket som Preussen. Han tillägger: Redan råder hos många mycken sorg och ånger ötver att de så lävt gingo in på kriget. Men i Sverige, det fria, sridderliga Sverige — der hafva ännu despotismen, erötringsbegiret, ja terrorismen, med dess kränkningar af egendom och person, målsmän till sitt försvar! Ja, de finnas t. o. m. som i dessa onda makter vilja söka en allierad, en ,hbjelpsam hand för krigiska företag! a Och allmänheten protesterar ej härmot! : . Vi skulle rodna häröfver, derest vi e vore djupt förvissade, att man skall snart nog få ögonen öppnade för de verkliga förhållandena, bvilka nu framställas af er stor del utaf landets press 1 en falsi dager. Staden och Länet. Justitieborgmästare-embetet. Sedan som bekant, uppå derom gjord an Sökan, afsked från justitieborgmästare embetet härstädes beviljats borgmäst. hi P. Ekman, har Göta hofrätt förordnat h rådmannen A. W. Björck att under ledig heten förvalta sagde embete. Wagictraten och rådhusrätten