NILS BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar af 0. Georg Starbäck. Men just som riddarens oro var som störst, upphörde plötsligt arbetet dernere. Riddaren lyssnade med återhållen andedrägt. Ett qväfdt, hjertslitande rop hördes der nerifrån djupet, och så blef allt tyst. Jost stod fortfarande qvar och lyssnade, men vände sig uppåt gården, der han väntade sig få se sin broder återkomma efter välförrättadt ärende. En sven kom springande ned åt brunnen, och riddaren ville gå fram emot denne. Han höll något under armen, som Jost dock ej kunde urskilja hvad det var, och medan han ansträngde sig att upptäcka det, hördes tätt bakom honom ett plötsigt buller, och en stark hand fattade honom om nalsen. — Ned i djupet, arge bof! — ropade en röst i hans öra, och innan han visste ordet af störtades han ned i brunnen. Svennen stod handfallen, men Brodde skyndade emot honom. — För sent, IIollinger! — ropade han. — För sent? — sporde Hollinger. — Fort härifrån! — uppmanade Brodde — kanske kunna vi finna rånsmännen, innan de hinra långt från slottet! . Och några ögonblick derefter jagade trenne ryttaro som stormvindar bort åt olika håll från Borgeby erkebiskopliga slott.