Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1870, sida 3

namn är lätt tänkbart. Invånarnes antal är endast 2.000, och dessa 2,000 invånare ha alltid visat en afzjord republikansk afsky för skatters erläggande Saledes om fursten å ena sidan funnit större inkomster nödvändiga för att lefva som en furste egnar och anstär, har han å andra sidan insett att dessa inkomster ej gerna kunde erhällas genom att pressa ut högre skatter från sitt folk. I denna brydsamma belägenhet hittade han för omkring ett år sedan på ett sätt att erhålla biförtjenster — eller snarare han följde ett furstligt exempel srån ett annat land. Ilan öppnade nemligen ett spelhus och gjorde allt hvad i hans förmåga stod för åstadkommande af en jernväg mellan det angränsande Nizza och hans egen hufvudstad. Företaget lyckades och folk strömmade från Nizza till Monaco och förlorade sina penningar. Men i Nizza råkar äfven finnas en klubb, hvarest, ehuru spel skall hetas vara förbjudet, stora penningsummor vinnas och förloras. Innevånarne i Nizza ha tyckt det vara hårdt, att främlingar i deras stad ej skola skiljas vid sina penningar der, utan i stället resa till en annan plats för besagde ändamål, bvarfore de ingifvit en petition till franska senaten med begäran att fursten af Monaco skall förhindras från att tförderfva deras seder (eller minska deras inkomster) genom sitt ,,Casino. I nämnde senat har hr Michel Chevalier med mycken förbittring ordat om det oerhörda förderf, som är rådande i Monaco, och talat om ingenting mindre än att annektera fursten, spelhus och alltsammans. Arkeologiskt fynd i Finland. Vid en af d:r K. Ignatius nyligen föranstaltad uppgräfning af några torntidsgrafvar på Keräjämäki kulle och en backe i närheten af prestgården i Eura socken, till hvilkas igenfinnande man erhållit ledning genom folktraditionen på orten, upphittades några till den urgamla hedniska tiden hörande metallpjeser, ibland hvilka arkeologiskt värde företrädesvis torde kunna tillerkännas ett större rakt stridssvärd af jern, tveeggadt och med fäste af enahanda metall. För öfrigt funnos på botten af grafvarne, hvilka voro endast omkring 3 tot djupa, några halsbronze-ringar och spännen, lansspetsar, äfvensom diverse bitar af jern, tillhörande pjeser, hvarom man ej varit i ständ att leda sig till några närmare upplysningar. Sjusofvaredagen i Arboga omtalas i stadens tidning på följande sätt: Sjusotvaredagen (förliden Onsdag) började på morgonen att blifva temligen lofvande för dem, hvilka önskade att ute njuta af den herrliga naturen, men invecklade sig snart i en blågrå mantel och började taga på sig en vigtig min. Detta oaktadt s svalorna i stor skara högt i skyn, proklamerande en vacker dag; men en och annan af dem hade tagit bättre reda på väderleken, och liksom för att gäcka sällskapets förhoppningar gjorde långa färder tätt utmed marken, antydande att minoriteten den gången skulle blifva segrande. Ovissheten varade ungefärligen balfva dagen, hvarunder en och annan varm droppa visade sig å gatstenarne. Så kom Thor vid tretiden och gjorde slag i saken, åkte i sin vagn värre än Jebu, skrämmande barn och nervsvaga, samt slog hammaren så våldsamt att det blixtrade dervid. Detta kunde icke himlen öfrervara utan att aktivt deltaga med Thor, och dess fönster öppnades, hvarvid rännstenarne förvandlades till forssande bäckar. Sedan Thor åkt sig trött och regnet afstannat började solen åter le samt visa sig i sin prakt. På så sätt aflopp sjusofvaredagen, å hvilken man är van att aktifva för att sedan utröna huru väderleken skall rete sig. Jag har den! En mängd af officerarne i franska armcen äro ,samlare. Under italienska fälttåget fauns t. ex. en zuavofficer, som samlade fjärilar. Under bataljen vid Solterino var vår officer i spetsen för sitt kompani, som just gjorde tiraljörtjenst mot österrikarne. Ilastigt ser han på några metres afstånd från sitt folk en fjäril, en utomordentligt präktig fjäril, som under skotten och krutröken flyger från blomma till blomma. Hvilken frestelse! Ö icern tvekar ett ögonblick, men han kan ej hålla sig, han går utan att söka betäckning, framom sina soldater... ett raskt språng ... och han har fjärilen. Han tager af sin mössa och stoppar in skatten der... han utstöter ett skri af glädje och ögonblicket derefter rullar han i gräset. Ian hade fått en kula i bröstet. Hans sista ord var: ,,Jag har den! Gåfva till franska armeen. Ett märkligt gåfvobref är följande, infördt i ,,Gaulois för den 20 dennes: Härmed hafva vi äran sända eder 5,000 lådor säkerhetständstickor, de s. k. , Kristina Nilsson af Sverige, som en obetydlig, men välment gåfva till arm6en. Vi hafva nemligen trott, att en tändsticka utan fosfor och svatvel skulle vara af stort värde i ambulanserna. Bolagets chef A. de Saint Paul. ee net URRET WW E. OP FAT