Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1870, sida 2

. 1111) TCATU GM Ctt ranvinsrus 10-— rotog sig att på svåraste sätt misshandla sin hustru, hvilken han tilldelade flera starka slag i hufvudet, så att ett häftigt blodflöde uppkom. Den arma menniskan måste rymma från det bedröfliga hemmet och taga sin tillflykt till en granne. hos hvilken hon fick dröja öfver natten. Blodslödet stannade småningom af, men fick ånyo fart på morgonen i följd at någon ovarsam behandling af såret, och den misshandlade dvinnan var nära att förblöda då ändtligen fram på förmiddagen on tältskär eftersändes, som egnade henne nödig vård. — -Denna händelse utgör — säger Norrl.-Posten— en sorglig illustration till de vidriga uppträden, om numera Söndagligen förekomma bland härvarande fremmande arbetare. — Norrköping. Bevillningen i Norrköping efter bevillningsförordningens 2:dra artikel uppgick fastighet år 1869 enligt pröfvingskomitens 1 rdr 65 öre, men år 1870 enligt beredningens förslag till 171 och enligt taxeringskomitens beslut till 169: os; af annan fastighet år 1569 enligt pröfningskomittns beslut till 11,029: 30, men år 1570 enligt beredningens förslag till 11,085: ;0 och enligt taxeringskomstäns beslut till 8.928: ); samt af inkomst år 1869 enligt pröfningskomitens beslut till 31,04S: S0, men år 1570 enligt beredningens förslag till 29,95S4: 30 och enlig taxeringskomitens beslut till 20,286: 80. Summan af hela bevillningen efter nämnda artikel belöpte sig således år 1869 till 42,289: 75, men år 1870, engt beredningens förslag till 41,241: 17, och enligt taxeringskomitens beslut endast till 38,384: 98 Folkbank. I Norrköping är fråga om bildandet af en folkbank. Sammanträde derom skall hållas på Tisdag. — Helsingborg. Hotel Mollherg i Helsingborg har i dessa dagar blifvit af hr N. P. Nordin di till restauratören Goetze för 92.000 rdr att genast tillträdas. Samma hotell köptes för omkr. 10 år sedan för 130,000 rdr. Askan slog i förra veckan ned i en ek i Gräsljunga, under hvilken torparen Lars Nilsson sökt dd för regnet. Åskstrålen träffade kullen af sons mössa följde sedan halsen samt gick snedt er bröstet, magen och venstra låret, och gick slutligen ut vid fotvristen genom strumpan, dock utan att skada mannen. — Kalmar d. 1 Avg. Ett folkskolläraremöte skall här hällas d. 10 och 11 deunes. Tiggerifrågan. Det af landskamreraren Södermark till i Lördags utlysta sammanträdet var, säger tidningen Kalmar, talrikt besökt, och de närvarande tycktes lifligt behjerta den vigtiga fråsa, som var föremål för ötverläggning. Ilr Södermark inledde sammanträdet med ett föredrag, hvars grundtanke var ungefär följande: Det är samhällets pligt att tillse det ingen af dess medlemmar nedsjunker i sedeslöshet eller af nöd och elände förderfvas. Tiggeriet är ett ondt, som lägger hyende under lättjan och medför demoralisation, utan att i ringaste mån, om icke någon gång för ögonblicket, afhjelpa den verkliga nöden. Den fråga, som här föreligger, är således att undersöIca på hvad sätt man skulle kunna förekomma tiggeriet, utan att den verkligt fattiges behof sörbisågos eller menniskokärlckens och billighetens grundsatser på något sätt kränktes; med andra ord: IIuru skall den fattiges behof kunna tillgodoses, utan att baus anspråk ökas, eller , huru skola de kunna tillgodoses på ett sådant sätt, som lemnar både gifvare och mottagare tillfredsställelse och nytta? Ilärjemte framhölls, att lagarne äro otillräckliga för att förekomma ett sådant ondt, som tiggeriet, om de icke understödjas af en allmän 5 verkan för ändamålet från samhällsmedlemrnes sida. Etter en ganska liflig diskussion beslöts att för frågans närmare utredning nedsätta en komitt. Tidningen tillägger: Ehuru det ingalunda är troligt, att den nu nedsatta komitten förmår uppfinna något nytt utrotningsmedel mot ett ondt, angående hvilket man så länge och så mycket talat, skrifvit och lagstiftat, så är dock allmänhetens intresse och deltagande för denna fräga af så stor vigt, att man ur denna synpunkt stannar i stor örbindelse till hr Södermark, som än en gång velat bringa denna sak under öfverläggningå. skan har slagit ned på åtskilliga ställen inom net och antändt ladugårdar, hvilka tillika med inbärgad höskörd nedbrunnit. — Visby. En jätte-ek, hållande 30-—40 fot i omkrets vid roten, finnes på Gotland. Den är alldeles ihålig från roten till toppen, så att man kan stå inuti densamma och se skyarne tåga öfver sitt hufvud. Tio a tolf personer kunna stå inuti stammen Icke dess mindre bär trädet alla somrar full grönska. Eget är att socknen, der detta märkvärdiga d står, heter Ekstad. — Kristianstad. Landtbruksskolan i Krihanstads län. M. M:t har bifallit att styrelsen r Kristianstads läns landtbruksskola måtte tillåtas, om styrelsen för Orups landtbruksskola i Malmöhus län sådant medgåfve, att från den 1 November detta år till samma dag år 1871 inackordera de sex frilärlingar, som vid Marielund nästl. års höst emottogos och i hvilkas lärotid ett år återstode, samt att för dessas vistande och undervisaude vid Orup finge af statsmedel användas högst 2,000 rdr, eller hälften af det till skolan på arielund anvisade anslag; äfvensom att styrelsen ör Kristianstads läns landtbruksskola måtte anbefallas utsätta ny ansökningstid för egare till lämpliga egendomar inom länet, hvilka kunde finhas hugade att hösten år 1871 emottaga länets andtbruksskola, med skyldishet tillika för skolstyrelsen att inom Maj månads slut år 1871 inkomma med anmälan i ämnet, vid äfventyr att, om den tiden försuttes eller något passande ställe ör skolan ej då kunde uppgifvas, det anslag, lvaraf landtbruksskolan i Kristianstads län hittills varit i åtnjutande, icke vidare för detta ändamål eserverades. — Skellefte. Lycksele Norge. I tidningen ,Vesterbotten berättas: Undersökning af föreslasen vägsträckning emellan Lycksele och norska custen har tagit sin början, sedan vederbörande mnbetsmän vid vägoch vattenbyggnadskären anändt. — Östersund. Jernvägsanläggningen emellan Bottniska viken och Throndhjemsfjorden. vi nafva förut efter norska tidningar omtalat förhandingarne i Throndhjem härom. Dessa förhandlinsar stannade vid, att thronderna beslöto bygga sin lel af banan sjelfva och att mr Wilkinson skulle fvertaga svenska andelen på de vilkor han kunde ned svenskarne öfverenskomma. , Jemtlands Tiding tillägger: Etter återkomsten från Throndhjem fördes melan medlemmarne at Jemtlands jernvägskomitå( och Medelpadsledamöterne från den i Sundsvall förlidet ir tillsatta samt mr W. en fortsatt underhandling, om ledde till det resultat, att under vissa förutättningar, deribland att staten lemnar 1. som bilrag. ett provisionelt aftal träffades, enligt hvilket gelska ingeriörfirman Wilkinson Smith skulle vertaga byggandet af ifrågavarande bana fullndig med materiel och allt, på svenska sidan not 4,000 sterling pr engelsk mil, motsvarande 168,000 rdr rmt pr svensk, deraf 13 betalas konant, 13 med ouppsägbara obligationer och )å med oreferensaktier; hvaremot vi tillgodonjuta ersättling för jordupplåtelse med visst pris pr mil. Då man ej torde kunna beräkna verkliga kostiaden lägre än omkring 400,000 rår, är entrepretadspriset ingalunda högt, när man besinnar, dels tt entreprenörer sannolikt nödgas sälja obligatioer och preferensaktier till omkring 35 proc. (25 roc. rabatt), och dels att de engelska kapitalisterte; som ej hafva någon garanti för räntan på bligationerna eller utdelning på preferensaktiera sålunda i sjelfva verket stå. risken för 43 i öretaget. Aftalet omfattar äfven den händelsen, att thronerne vilja begagna sig af mr W:s anbud och bila ett gemensamt bolag. I annat fall är beroende å det svenska bolaget att stanna vid en bana undsvallGstersund eller fortsätta byggnaden till änsen, en Throndhjemsbana till mötes. — Vexjö. Försvarslöshet. Från Vexjö skrifes till redaktionen af ,, Sydsvenska Dagbladet: slutet af Juli månad blef ynglingen Frans Loentz Walldau, 15 år gammal, såsom straffad för örsta resan stöld och försvarslös, af konungens esallningshafvande i Kalmar dömd att å Malmö naff-fangelse hållas till allmänt arbete under rå år. . — ristandet tillsammans med en mängd i brottet iognade brottslingar, blir således den skola, der enne vanvårdade yngling skall På statens bekostad erhålla sin uppfostren. Samhället har ock tt af ett sådant giftigt utsäde vänta sig en motvarande frukt. Tiden tyckes eljest vara mogen ir en genomgripande ändring i denna lokalmynigheternas makt att öka samhallseländet och jelpa föräldrar och kommuner från närmaste ittra följden af deras fel, att lemna barn utan ård och eftersyn. DÅ försvarslöshofectadcCan är gällanda andact för