Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1870, sida 2

medvetandet så väl häraf som af de svärigheter, som alltid under ett krig vidlåda en neutral makts ställning, anser man af vigt att fista den periodiska pressens uppmärksamhet på de allvarsamma olägenheter, som kunna uppstå genom utbredande af rygten och förmodanden, egnade att rubba fremmande kabinetters förtroende till de dem gjorda meddelanden om kongl. maj:ts afsigter. Af detta Posttidningens meddelande gör Dagens Nyheter följande väl utförda analys: 3 på regeringen uttalar sin önskan att allt framgent kunna bibebålla den fullkomligt neutrala ställning, som Kongl. Maj:t beslutit iakttaga under det nu i Europa pågående kriget, och då regeringen vidare uttalar sin öfvertygelse att denna önskan, ,som så väl öfverensstämmer med de förenade rikenas intressen, tvifvelsutan delas af det stora flertalet af de svenska och norska folken, bar den kongl. regeringen tydligt gifvit tillkänna t den sträfvan, som yppat sig till åstadkommande af förändring i karakteren af den beslutade neutraliteten, icke vunnit framgång, att frågan derom numera kan anses förfallen och att den nuvarande ministeren förblifver på sin plats. Noten är således en ny oeh förstärkt neutralitetstörklaring, afsedd att skingra den tveksamhet, som onekligen måst hos främmande makter uppstå, när de genom sina härvarande sändebud erfarit att konungen, ,,som allena eger styra riket, varit böjd för åtgärder, hvilka kunnat anses som inledning till en öfvergång från neutralitet till eventualiteten af aktivitet. Vi betvifla icke att den skall uppfylla sitt ändamål. Då noten kallar hvad pressen i dessa dagar förtäljt för ,,rykten och törmodanden, men undviker att karakterisera uppgifterna såsom ogrundade, ger den dermed all den bekräftelse åt det hufvudsakliga i våra och andras likartade uppgifter, som kunnat väntas af en samvetsgrannhet, den vi veta uppskatta och hvilken vi skola besvara med att underlåta att för närvarande meddela de noggranna upplysningar, till hvilka vi ega tillgång. Kongl. Maj:ts regering bar i sin not at pressen äskat ingenting mindre än ett blindt förtroende till dess vilja och förmåga att bevaka landets yttre intressen. Vi hafva under loppet af denna tidnings tillvaro ådagalagt att vi i allmänhet varit benägne att understödja det regeringssystem, som varit rådande under samma tid, och särdeles den delen af detta system, som berört den yttre politiken. Vi hafva kunnat, om än icke blindt, göra det i följd af det förtroende, som de nu, den ene efter den andre, afgångne departementscheferna gjort sig berättigade till under en långvarig utötning af rådgifvarekallet. Vi hysa icke heller någon obenägenhet att på lika sätt understödja den nuvarande, till största delen af andra personer sammansatta regeringen, men dass ledamöter hafva icke ännu alla haft tillfälle att göra sina politiska nkesätt och sin politiska karakter tillräckligt kända, för att man skulle kunna med muhamedanens satalism låta frågor, som på det allra närmaste beröra landets välfärd, afgöras i all tysthet och utan möjlighet för allmänna meningen att i tid om dem uttala sig. Det bar, som vi från början sagt, varit vår afsigt — icke att ,, väcka sensationeller Göra oss vigtiga, men att genom våra meddelade unlerrättelser framkalla så talrika och starka uttryck af den allmänna öfvertygelsen om nödvänligheten af en ,fullkomlig neutralitet, att det icke skulle kunna vara obekant för någon hvad det stora flertalet af svenska och norska folkentänka derom; och vi våga tro att då vi härtill bidragit, vi hafva gagnat både landet och ministören. Om i sammanhang dermed sedermera nåzon olägenhet uppkommit, är det icke vi som varit upphofvet dertill. I en uppsats kallad: ,,de politiska följlerna af Frankrikes stora däd, har signaturen C. G. i Wäktaren utvecklat några politiska betraktelsesätt, som nästan till ila delar öfverensstämma med den af H.l. framställda uppfattning at förhållanden. Väktarens redaktion reserverar sig dock mot åtskilliga delar af denna uppsats. Frankrikes minister i Berlin, hr Beneletti, har nödgats sjelf framträda inör offentligheten rörande det famösa förslaget till traktat mellan Preussen och Frankrike. Skrifvelsen, som är adresserad ill hertig de Gramont, är beräknad att ipplysa den allmänna meningen. Och detta nar äfven lyckats. Då det förut från franka regeringens sida bestreds, att någon inderhandling af denna art existerat, så an detta bestridande nu ej längre vidvållas. Derefter tillgreps nödankaret, att u. Benedetti skrifvit efter grefve Bismarcks liktamen. Denna för hr Benedetti förödnjukande position har han dock nu sökt förnildra, i det han uppgifver, att han ,för tt komma på riktigt klar fot med grefve Jismarcks transaktioner, lät förmå sig att lellskrifva dem, så att säga, efter hans liktamen. .Det ligger i denna skrifvelse, anmärcer vår kollega på platsen, en ton at sannärdighet, som ej kan undgå någon. Men hvad innebär då denna ,sannfärlighet? Jo, att franska regeringen verkigen bedrifvit de omnämnda underhandingarne, hvilka afsågo ingenting mer eller nindre än att lemna åt Preussen alla dess röfringar och ännu mera dertill, blott rankrike finge behörig ersättning i Belien och Luxemburg. Alltså måste väl tminstone den saken vara på det klara. Om franska regeringen blifvit öfverlistad s grefve v. Bismarck, så förbättrar ej letta hennes sak. ——— Åtaden och Länet. Ijenstledighet och förordnande, lagistraten har beviljat mantalskommissaien C. F. Janson 6 veckors tjenstledighet rån och med innev. dag samt förordnat nantalsskrifvaren O. A. G. Ziwerta att nder tiden förrätta mantalskommissariejensten. — Göta artilleriregemente. Till gymastikossicer i st. f. kapten W. Ryding har öjtnant E. Reimers blifvit kommenderad. Löjtnant C. Hedlund har blifvit berdrad att å Karlsborgs fästning verktälla skottställning af infanterigevär. Rekrytbatteriet uppvisades inför reg:tsofälhafvaren hr öfverstelöjtn. C. S. Mörer i går e. m. uti exercis till fot med anoner samt uti marsch och manöver, ch i dag kl. 8 f. m. uti exercis till häst ned anspända kanoner. Batteriet kommer m Måndag att företaga en fältmarsch till ärö.