Med hänsyn till den uppmaning, som blifvit ställd till regeringen att företaga vissa åtgärder för uppehållande af vår neutralitet, yttrar ,,Sy. Hand. och Ind. Tidning följande: , Vi hafva sett en tidning förorda, att vi icke skulle nöja oss med att utfärda en öppen neutralitetsförklaring, utan att vi älven skulle rusta för att upprätthålla den, det vill säga försätta oss i en beväpnad neutralitet. Då förslaget kommer från en ultraskandinavisk organ, skulle man lätt kunna komma att tänka derpå, att det låge något bakom detta förslag; att man, då man icke tilltror sig att, tvärt emot en allmänt uttalad mening, förorda ett skandinaviskt förbund, vill få tid på sig och söka hålla frågan uppe, tilldess möjliga förhållandena kunna gestalta sig lägligare för framkomsten af dylika planer. Vi vilja dock icke tro något dylikt, utan att förslaget uppstått endast till följd af enfald eller för att hafva något pikant att säga. Den öfriga pressen har imellertid icke tillåtit sig att framställa sådana lättfärdiga förslag, och vi tro icke heller, att det någonsin kunnat falla vår regering in att börja vidtaga några kostsamma och, hvad som värre är, alldeles onödiga rustningar. IIvad som i detta afseende kan behöfvas, är på sin höjd att hålla någon vaktgöring med våra fartyg längs efter våra södra kuster, och dertill torde väl icke fordras några särskilda rustningar. Skulle det falla någon af de krigförande makterna — hvilket här icke skulle kunna blifva någon annan än Frankrike — in att vilja bryta vår neutralitet, så, huru tråkigt det än må vara, torde vi icke kunna hindra det med våra rustningar. Hvad vi med sådana skulle kunna vinna, vore endast att väcka misstroende mot våra afsigter hos det öfriga Europa, och det torde väl klokheten bjuda oss att söka akta oss för. Vi halva gjort vår skyldighet, då vi förklarat oss neutrala, och hafva nu ingenting annat att göra än att sköta våra egna angelägenheter, om ock med ett ständigt vaket öga för hvad som tilldrager sig omkring OSS.