Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1870, sida 2

mot hjertat af Tyskland. Men för att en sådan plan skall lyckas, blir det, säger strategen i Times, nödvändigt för Napoleon att rycka fram med en så öfverväldigande härsmagt, att den urvägenrödjer alla mindre hinder och förmår leverera batalj, hvarhelst det behagar motståndaren att framkalla den, hvarjemte fransmännen måste qvarlemna en stor reserv, såvida de icke vilja utsätta sig för att fienden afskär deras förbindelse med operationsbasen eller sjelf intränger i Frankrike. Det är möjligt, att ingen allvarsam strid kommer att ega rum vid sjelfva öfvergängen af Rhen, ifall fransmännen äro snabba i sina rörelser och tyskarne å sin sida beslutat att hålla sig på defensiven, tills de hunnit koncentrera alla sina stridskrafter. Den författare vi här citerat tror, att det ännu fordras någon tid, innan den franska reserv hunnit samlas och framrycka, som är bestämd att möta en tysk invasion och betrygga den framryckande franska härens operationsbas; innan detta skett, lärer Rhen-öfvergången ej ega rum. För öfrigt är franska hären så uppstäld — från Lyon öfver Besangon, Belfort, Vesoul, Epinal, Luneville och Nancy — att den företer en enda stor bataljlinie gentemot hela tyska gränsen. IIögqvarteret i Nancy står i snabb kommunikation både med Strasburg och Metz, och detta i förening med jernvägsnätets beskaffenhet gör det möjligt att inom några dagar förändra hela anfalls planen.