Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1870, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. Om sinnesstämningen i konungarike Sachsen heter det i en skrifvelse frår Dresden af den 21 dennes till en i Wier utkommande tidning: Vi kunna här bättre än annorstädes förstå de motsatta känslor, som gilva sig tillkänna hos den tysk-österrikiska befolkningen med anledning af det fransktpreussiska kriget. Vi kunna icke förgäta året 1866, då Preussen påförde oss krig, såsom Österrikes trofaste vän. Sachsen uppfyller nu, likasom år 1866, sin förbundspligt, men vi känna den sorgliga ställning, i hvilken vi befinna oss, då vi marchera mot Frankrike; ty vi veta ganska väl, att det var kejsar Napoleons inflytande, som Sachsen har att tacka för, att det icke blef fullständigt införlifvadt i det hohenzollernska riket. Den sachsiska befolkningen känner detta djupt, och det låter icke förtiga sig, att denna strid mellan tveksamhetens pligt å ena sidan och den nationella förpligtelsen å den andra inverkar tryckande på situationen och gifver den en viss melankolisk pregel. Det försäkras, att konung Johan personligen lider mycket under denna strid mellan känsla och pligt, samt alt han under den sednaste veckan isolerat sig i dyster tungsinthet. Kronprinsen representerar mestadels fadern, hvilken under sin nuvarande sinnesstämning svårligen förmår uppfylia alla de anspråk, som ställas på honom såsom regent. Emellertid får man ej tro, att sachsarne skulle vara vacklaude i sin trohet mot det nordtyska förbundet. En stor tröst för oss är Österrikes neutralitet, hvilken Preussen borde med alla medel söka att betrygga. FRANKRIKE. Den förre vice guvernören i Algier, divisionsgeneralen baron Durrieu, hart. v. blifvit utnämnd till guvernör dersammastädes. ö Regeringen har, enligt Indep. belge, före kabinettet i London att Ställa de franska undersäterna i Tyskland under Englands be d. Lord Granville: har nyligen underrättat franska regerinsen om, att England öfvertager detta värf. i Moniteur offentliggör en kejserlig befallning, hvarigenom det föreskrifves alla! befälhafvare öfver de franska stridskrafterna till lands och vatten att — i afseende på de neutrala makterna — noga iakttaga den internationella rättens fördskrifter, samt att specielt ställa sig till efterrättelse föreskrifterna i pariserkonsressens förklaring af den 16 April 1856. SCHWEIZ. Chablais och Faucigny, tvänne till Saroyen hörande landsdelar, äro så belägna, tt de bilda likasom en öppen port till let schweiziska området, och de skulle lerföre, i händelse af ett krig, göra det vårt för det schweiziska förbundet att örsvara sin neutralitet. Af detta skäl hade Wienertraktaten af år 1815, i det den öferlåt Savoyen till dess furstar, uttryckli sen tillerkänt Schweiz rättighet att under tig besätta de delar af hertigdömet, som töta till Genever-sjön. Då Savoyen antkterades af Frankrike, försökte den chweiziska regeringen att upprätthålla lenna rättighet, och en af dess medlemnar, den bekante Stämpfli, föreslog t. o. m. n militärockupation, hvarvid han naturgtris litade på understöd från kabinettet Berlin. Det lyckades honom emellertid cke att sätta sina planer i verket, och et schweiziska förbundets ofvannämnde ättighet blef icke bekräftad genom någon y öfverenskommelse. Under de för hanen varande tidsförhållandena, heter det u, — som man förut af ett telegram erwit — att förbundsregeringen åter söker öra gällande sin rätt efter 1815 års trakit. samt att dess ambassadör i Paris, ern, tått i uppdrag att hos franska reeringen fullfölja denna sak. ,,Corr. Haas upplyser, att Schweiz icke begärt att i ockupera de tvenne nämnde savoyska undsdelarne, utan att det inskränkt sig)! ll att påminna om, att en del af Savoyen I! enom nämnde traktat blef neutraliserad I ch kan ockuperas af schweiziska trupper sö0 E 0 —ä— —— ör att betrygga neutraliteten. —