Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1870, sida 2

Raholeon HI vid Rhen. i Kejsar Napoleon har nu anländt till si I Rhen-armås högqvarter, och den första åt gärd, som förkunnar hans närvaro blanc soldaterna, är en till dem utfärdad eldi; roklamation. Att den gamle Cesar kän ner sig ung på nytt bland sina trogn krigare och mägtig att leda deras sörbe sredda segertåg till Berlin bör kunna an stagas. Vid hären är ban fästad med d starkaste band. Vi erinra blott derom jatt det var med tillbjelp at Parisergarni ssonens kanoner han störtade den af ho nom besvurna republikanska författningel och grundade det kejsardöme, ,som äl freden. Kejsardömets vagga stod såledet Ibland de bajonetter, som nu skola ban: honom en väg genom Tyskland. Det åt en upplyftande tanke, som måhända doch icke tunnit en plats i hans proklamation En annan tanke, som bör öka segerviss heten, är, att Chassepotgeväret, hvarmec hans soldater äro väpnade, är till fullä pröfvadt och befunnet ega de utmärktaste egenskaper. En svensk officer, som nyligen bevistade lägret i Chalons, försäkrar, att ,elden rotvist med detta gevär icke ljuder som en följd af enskilda skott, utan som en kontinuerlig generalsalva — så snabbt låter det ladda sig — och hvad än mer är, dess skottvidd och kulans bana äro fördelaktigare än hvarje annat infanterivapens. Men den svenske officerens vittnesbörd betyder litet i jemf relse med erfarenheten frän Mentanå. II. lät kejsar Napoleon profva chassepotgev ret på en skara frihetssrärmande itålienska ynglingar, kommenderade af general Garibaldi, och profskjutningen utföll så förträffligt, att den officer, som ledde experimentet — hans namn är general de Failly och ban kommenderar nu 5:te kären 1 franska Rhen-armöen — kunde inrapportera, att ,,chassepotgeväret gjort underverk. — I ett hänseende skiljer sig proklamationen från föreställningssättet hos massan af de franska soldaterne. Desse synas hafva trott, att de om några dagar skulle ,spisa frukost med Bismarck i Berlin, men kejsaren låter dem veta, att kriget möjligen blir långvarigt. Så ser det verkligen ut, sedan, mot hans beräkning, tyska folket glömt sina inre tvister och rest sig som en man, för att rädda sitt fädernesland från undergång. Icke förty lär kejsaren, enligt hvad en korrespondent till Times tror sig veta, ha i fickan en proklamation ,,till tyska folket, hvilken skall offentliggöras i det högtidliga ögonblick han marscherar öfven Rhen. I detta dokument lär han förklara, att han, ädelmodig som alltid och utan sjelfviska afsigter, går att befria Tyskland från Preussens ok och åt de tyska folken återskänka deras älskade furstar, konungen af Hannover, kurfursten af Hessen-Kassel och hertigen af Nassau, på samma gång som han går att återgifva åt alla de öfriga tjugo furstarne deras suveräna rätt itt, fullkomligt oberoende af Preussen, yckliggöra sina undersåter. Till evig unlerpant på Frankrikes intresse för Tyskands väl skall, förmoda vi på goda grunler, det förra landet i ett lyckligt förund med sig förena Rhenprovinsen och tbenbajern. Sedan detta skett, vill kejaren draga sina trupper tillbaka och öferlemna åt de tyska staterna att i djudaste fred njuta frukterna af hans storinta bedrifter.