— Det nya stationshuset vid Klara bar nu rest trenne våningar af sina Vi diga 5598 fot långa miirar, odh väggen, som på vestra sidan begränsar banhallen, är till hela sin höjd redan färdig. I förra veckan började, berättar Dagligt Allehanda, urrsättnirgen af. takstolarne mellanparticrnå, som sträcka sig från siyglarke till den kolossala byggnadens midtelparti. Dessa sednare skola ytterligare höjas en våning, så att de komma att bilda fyra etager. Emellan midtelpartiets höghvälfda in-ängar till vestibulen äro fyra stora jernpelare redan uppförda: Glastaktt till banhallen väntar endast på de snart färdiga jernspannen från, Bergsunds mekaniska verkstad för att intaga sin lat. Stationshuset är 60 tot bredt, oli kan man föreälla sig dess ofantliga dimensioner, då man bennar, att det sträcker sig öfver en stor del af platsen mellan Klara Bergsgatan och Nya Kungsholmsbitogatan, af hvilka begge gator den 1,890 fot långa bangården be 8 i nort och eåder. Denna intager, 1 gården och trandgata, hvilken medtagit slera tusen kubikstänger grus och sten. Stationshuset hvilar på icke mindre än 8,009 pålar, hvilka äro afsågade en fot under Målarens lägsta valtenstånd oh på hvilka sedan dubbla plankor ärö utlagda samt blulligea derofvanpå uppförd en. 12 fot bög, med cement hopfogad grundmur. Å dönia sistnämnda hvilar husets 5 fot höga sotkelfot at sinhuggen granit. Arbetet vid byggnaden pågår med sådan raskhet. att intet tvirvel finnes, det stationshuset hinner blifva färdigt till den beräknade tiden eller instundande höst. Rifningen af det sista huset vid Strandgatans vestra sida påbörjades för några dagar sedan och torde inom veckans slut vara fullbordad. — En uätta-årig sjelfmördare. I Onsdagens Posttidning 1 i Den 16 d:s inträffade en särdeles ovanlig händelse på Runmarön, belägen 7 mil härifrån i Stockholms skärgård, ej långt från Sandhamn. Ön, som till stor del är befolkad af kronolotsar, tillhörande Stockholms lotsplatsäfven bebodd af landtbrukare, fiskare m. fi skeppar kö derstädes vid namn Tegel m, boende i närlie ten af lägenheten Lerkila och mor till flera barn, hvaraf 3 gossar om resp. 11, 5 och 3 års ålder, hade tillsagt S-åringen att stanna hemma och etterse den yngsta gossen, medan modern sjöledes aflade ett besök hos en granne. Gossen, som både i skolan och hemmet ofta visat prof på ett ilsket och hårdnackadt lynne, ville ändock medfölja modern. Denna sednare tager honom då i armen, leder honum bem och ger honom aga för hans olydnad. Vid sin hemkomst — ungefär en timme derefter — saknar hon denna gosse, men ringen låg insomnad på golfvet. Hon blir orolig, letar öfverallt både inomoch utomhus och finner slutligen pojken hängande öfver dörren inuti ladugärdsbyggnaden, med en ordentlig snara om halsen. Iiastigt skar hon ned honom för att söka återkalla honom till lifvet, bar ut honom samt skyndade med den lifsösa kroppen till närmaste granne, men afsvimnade under vägen. Oaktadt alla gjorda försök att återkalla den hängde till lilvet, lyckades det dock icke.