Nils träffades på ett eget sätt af dessa tidender. Mera olägligt för honom kunde väl aldrig konung Carl komma, än just den följande dagen, och det fattades icke mycket, att icke Nils redan ångrade sitt löfte att dröja för att infinna sig hos drottningen. Brodde, som läste sin herres tankar i hans ansigte, yttrade: — Hästarne hafva fått tillräcklig hvila, vi må rida härifrån hur tidigt som helst i morgon. Nils betänkte sig en stund, men svarade sedan med mycken bestämdhet: — Vi stanna här öfver morgondagen. — Vi sta-stanna? — sporde Brodde alldeles förbluffad. — Ja! — blef Nils Bossons svar.