Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1870, sida 2

slingens möte i dag interpellerades mini skoren angående den hållning, regeringe sämnade intaga under det förestående krigetMinisterpresidenten svarade, att Rumänie skulle iakttaga sträng neutralitet. D bäftiga anfall, som riktades emot mi nistören, hade tillföljd, att den genast be gärde afsked. Dagens post. FRANKRIKE. I lagstiftande församlingens möte det 20 dennes meddelade utrikesministern in nehållet af krigsförklaringen. Före afslutandet af lagstiftande försam lingens session, antogs efter en mycke kort debatt budgeten för staden Paris ÅÄsven antog församlingen en lag, hvar igenom tidningarne, så snart regeringer det fordrar, kunna förbjudas att lemns meddelanden om militäroperationer. Gretve Solms, Preussens ambassadör Paris, lemnade Paris den 19 dennes. Det torde förtjena anföras, att general Changarnier, kejsarens förre medtäflare till presidentvärdigheten, nyligen erbjudit Frankrike sin tjenster i kriget mot Tyskland, ett anbud som emellertid på ett mycket häftigt sätt blef afslaget. De i Frankrike varande amerikanarne ha bildat ett sällskap till understöd för dem, som under kriget blifva sårade. ENGLAND. Ett telegram från Dublin af den 219 dis innehåller underrättelser om en, som det synes, senisk demonstration, hviiken der då förekommit. Stora folkmassor — det uppgifves 15,00 personen — samlade sig framför franske konsulns hus; de förde en trefärgad fransk fana, behängd med orangeoch gröna band. Flera irländska nationslmelodier afsjöngos. RYSSLAND. Minnet af segren vid Tschesme har gifvit en i Moskwa utkommande tidning anledning till en artikel, hvilken under de nuvarande politiska förvecklingarne torde vara af ett visst intresse. Det heter der bland annat: ,,Sebostopols förstöring var likasom liqvid för Tschesme och Kogul. Men äran för dessa bataljer är en borgen för att Ryssland i Orienten icke skall blifva i sin förödmjukande ställning, till hvilken Turkiets allierade på Krim ville döma detsamma. Ryssland skall slita sina fjettrar; det kan icke för alltid blifva bundet af pariserfredens vilkor, med värnlösa städer längs hela stranden af Svarta hafvet: äfven motståndarne erkänna detta och soka endast uppskof. Men Ryssland behöfver icke i Svarta hafvet någon sjömakt till agressiva ändamål, och Tschesmes dasar äro förbi. Tiderna äro nu helt andra; uppgifterna och medlen till deras lösning ha blifvit helt andra. Genom inga segrar, vore de in så lysande, skall Ryssand förmå att bringa den orientaliska fråsan ett enda steg framåt, och nya segrar skulle icke vara till gagn, utan tvertom ill förderf. Ryssland har vunnit sina naurliga gränsor, och hvarje ytterligare steg skulle försvaga det och leda till dess fall. Den orientaliska frågan har för längesedan rädt ur det stadium, i hvilket denna fråga cunde lösas af svärdet.