lig ända framme vid gården. — A—— — nonstrationen i Paris den li Juli. Denna tilldragelse har blifvit på mycket olika sätt skildrad i Göteborgsposten och i Handelstidningen. Tandelstidningen för den 20 omtalar den som en pöbeldemonstration och anför de skäl, på grund af hvilka en sådan benämning här var på sin plats. Hopen misshandlade personer, som vågade ogilla demonstrationen, och började slutligen storma nordtyska förbundets gesandthotell. Den vilda skaran hade redan börjat inslå porten till detsamma, då gesantens lif och egendom räddades af den tillskyndande ordningsmagten. . Göteborgsposten för den 21 skildrar samma tilldragelse som ett af inga våldsamheter, af ing den fläckadt utbrott af fos y Vi hade icke ämnat påpeka det vilseledande i detta Göteborgspostens referat. Men då dess utrikesreferent till sin skildring fogar en anmärkning, som s vår redogörelse för tilldragelsen som partisk och hemtad ur en källa af ,, misstänkt ursprunge, och då han tillägger, att ,sådant vore (å vår sida) besynnerligt, der icke det vore i stycket, går oblygheten något för långt. Handelstidningen torde hvärken hafva tid eller lust att bemöta alla de insinuationer, med hvilka Göteborgsposten uppträder mot en organ, sem vågar försvara sin öfvertygelse och som tror sig dermed skola i längden vinna äfven tedliga motståndares aktning — men denna grofva beskyllning för partiskt referat, slungad mot en riktig framställning och det från samma håll, som i samma sak just gör sig skyldigt till hvad den salskeligen förebrår andra, måste tillbakavisas. Det finnes i Paris en tidning, som mer än någon annan uppträdt för den krigiska Napoleonismen och mer än någon annan bidragit att egga till det nu utbrutna kriget genom oupphörliga utfall mot Tyskland och appeller till fransmännens sjelfriska lidelser. Denna tidning är den beryktade Paul de Cassagnacs ,Le Tays. Tidningen jublar öfver den ifrågavarande demonstrationen och skulle naturligtvis helst velat dölja dess pöbelaktiga skaplynne, men kan det icke. Den omtalar alldeles desamma tilldragelser, som vi påpekat och som Gåteborgspostens referent undandolt för allmänheten. Den erkänner, att personer, som ogillade demonstrationen, blefvo at pöbelskaran missbandlade. Se här ordalagen: De temps en temps pouriant des timides sifflets se måelent å ces eris puatriotiques. Aussitot on sclance sur les sisfleurs — hvarefter ,les cris de guerre reprennent de plus belle. Vi berättade vidare, att polisen icke inblandadt sig i dessa uppträden. ,Pays bekräftar det i följande ord: Les sergents de ville gardent naturellement une neutraliti absolue. Vi berättade ytterligare, att hopen var försedd med hvisse pipor af egendomlig art. Den beskrifning vi lemnade på dessa ,organer för den Napoleonska anfallspolitiken återfinnes i Pays, hvari man läser: Daucuns sescriment encore å siffler dans un petit instrument surmontä dun eavalier en carton, — Bismarck — qui, å chague coup de sisflet, saute en Vair ct ne retombe que lorsque le siffleur cesse de sousjler dans le tube.Vi berättade slutligen, att hopen stannade utanför nordtyska förbundets gesandihotell och började inslå dess port, då ändtligen polisen, för att förekomma den ontplånliga skam, hvarmed denna krigiska påbel skulle betäckt Frankrikes namn. om gesandten blifvit mördad — då ändtligen, säga vi, polisen fann det mindre ,naturligt att iakttaga ,une neutralite absolue och hindrade våldsbragdens fullföljande Pays omtalar äfven detta i följande ord: Les manifesteurs ont parcouru le quartier Lotin; ils se sont arretes derant lambassade de Prusse, rue de Lille. On a essayc debranler la grande porte denträe aux cris de — A bas Bismarck! A bas la Pru La porte, heurelsement, na pas cåd. Vi öfrerlemna nu åt allmänheten at döma i denna sak mellan Göteborgsposter och oss. Vi betvifia icke, att det finnes personer, som under den nu rådande agi tationen äro af sina sympatier för der ena stridande parten till den grad för blindade, att de heldre läsa ett partisk referat af tilldragelserna än ett opartiskt Vi ämna emellertid fortfarande omtala här delserna så som sauningskärleken bjuder Komma vi att begå misstag — hvilket bli svårt att undvika för oss som för andra då vi befinna oss på afstånd från händel sernas skådeplat skola dessa missta; dock aldrig vara afsigtliga.