Länsstyrelsernas första årsväatberättelse. Blekinge län: IIvetet bar i allmänhet ett ovanligt lofvande utseende och föga rost har derå förmärkts. Rågen är vacker på väl skött jord, hvaremot på den mindre väl häfdade och dikade den till en icke obetydlig grad är tunn och ojemn. Dess blomning har försigggått under ovanligt gynnande förhållanden. Korn, hafre och baljsäd, som utmärkt väl uppkommit, visa sig fortfarande af ett lofvande utseende, ehuru de icke förete den ovanliga frodighet, som utmärkte förra årets skörd af dessa sädesarter. Potatisen visar ett ovanligt vackert utseende och lofvar, om väderleksförhållandena fortfarande blifva gynnsamma, en utmärkt skörd. kEnahanda förhållande är med andra rotfrukter. Gräsväxten och betet äro goda. Isynnerhet hafva de nya klöfvervallarne, hvarå inbergningen nu pågår under gynnande förhållanden, utmärkt sig genom sin täta och frodiga växtlighet. Kalmar län: Förliden höst var, i följd af då herrskande mild och tjenlig väderlek, särdeles gynnsam såväl för jordens bearbetande, som ock för såningen, hvarefter i November månad, då vintern inträdde, höstsädena i allmänhet företedde en vacker och lofvande brodd. Den derpå följande vintern var jemn med stark käle och ymnig snö. Efter snösmältningen i slutet af Mars månad inträffade under nästan hela April och början af Maj en för årsväxten ganska menlig väderlek med solvarma, blåsiga och torra dagar, omvexlande med mer och mindre starka nattfroster. Häraf skadades höstsäden betydligt å sank eller eljest mager eller illa skött jord; men på den bättre, väl dikade och gödslade jorden blef höstsädesbrodden ej värre skadad, än att den, sedan något regn i sistnämnde månad fallit, kunde åter repa sig och gifva hopp om temligen god skörd. För vårsädet, som började redan i April månad, var den derefter följande långvariga torkan synnerligen skadlig. Många fält hafva delvis måst ånyo besås. Den sednare sådda vårsäden har stått sig bättre, emedan den, när ymnigt regn kort efter Midsommarstiden inträffade, annu ej bunnit ohjelpligen skadas. Efter denna allmänna öfversigt får landshöfdingeembetet närmare redogöra för sädenas, jordfrukternas och fodervexternas nuvarande förhålJande: Hvete, ömsom särdeles vackert, ömsom mindre Jofvande, synes dock, i allmänhet taget, komma att gifva åtminstone medelmåttig afkastning. Råg på gammal åker jemn och lofvande, på mossar här och der svagare, synes, på det hela taget. gifva hopp om en fullt medelmåttig och god skörd. Korn, på hvars förbättrande efter försommarens kyla och torka det derefter fallna regnet utöfvade den mest välgörande verkan, ingifver, enligt underrättelserna från länets alla delar, äfven förhoppning om en fullt medelmåttig skörd. På hafre, som flerestädes i högre grad mest lidit af torka och kyla, synes likväl på det hela taget kunna i det närmaste tillämpas hvad om korn här ofvan blifvit yttradt. Ärter, enligt inkomne uppgifter, företeende mycken olikhet på särskilda ställen, torde dock komma att gifva medelmåttig afkastning. Potatis, allmänt vacker och frodig, lofvar alltså för det närvarande ymnig äring. Rofvor, på en del ställen omsådda, sedan de först uppkomna plantorna der blifvit anfallne at insekter, synas äfven lotvande. Höoch foderväxter hafva på högre belägna trakter, isynnerhet på äldre vallar och naturliga ängar, genom torkan blifvit något försvagad innan regnet inträffade; dock torde årsbehofvet komma att temligen väl motsvaras i synrerhet med beräknande af tillgångarne på halm efter åkrarnes nuvarande utseende. Skörden är redan påbörjad.