Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juli 1870, sida 2

derliga Frankrike, som vandrar i spetse för tidehvarfvets högsta ider, utan ke sardömets, napoleonismens, militärismenbigotteriets och börsvingleriets Frankrike Det är också detta Frankrike, som segrar derest segern stannar på denna sida. Oc för denna seger kunna vi ej hysa någr välönskningar, utan måste fastmer De trakta den såsom en olycka för mensklig heten. Man har dock stora anledningar at hoppas, det utgången skall blifva en an van än de franska sabelskramlarne före ställa sig. Nordtyskland är fullt bered på kriget och har sina armber i utmärk skick. Bakom dem står nu hela folket färdigt att offra ,,sin sista son och sin si sta penning, såsom det heter i ett bre från Tyskland. Till norden ansluter si med oemotståndlig makt Sydtyskland, oci när Österrike räknar omkring 12 milllone tyskar till sitt välde, hvilka väl kunnz vara förbittrade på Preussen, men änn mera hata den gemensamma fienden, skal det ej blifva någon lätt sak för detta rikos regering att förbinda sig med Frankrike. och denna enighet mellan 40 mil lioner germaner, håneörda af patriotisk sjelfbevarelsedrift, är en ofantlig makt. Det kan hävda således, att Frankrike vinner en, ja flera bataljer, men dermed är helt visst icke den sista segern vunnen. Fastmer hoppas vi på Tysklands slutliga seger, och denna innebär för detta land en sammansmältning af dess nationella elementer till den enhet, som utgjort alla patrioters långvariga önskningsmål, och hvilken allena kan gifva den germaniska stammen den styrka, som den måste ega. belägen såsom den är mellan å ena sidan de slaviska och å andra de latinska eller romaniska folken. Och för Frankrike blefve det ingen olycka att få träda tillbaka inom sina behöriga gränser. Iäkasom Krimkriget var i sjelfva verket en lycka för Ryssland och likasom slaget vid Solferino, att ej tala om Sadova, räddat Osterrike från många murkna och förderfvande elementer, så skulle nederlaget måhända rädda det sköna och ädla Frankrike från de många onda makter, som der nu drifva sitt spel, och hvilka varit det nu orättfärdigt började krigets verkliga orsaker. De menskliga ödena ledas dock i smått som i stort af en rättvis Försyn. Lätom oss sålunda förtrösta derpå, att dårskapen Mm ondskan skola bringa sig sjelfva på fall!