Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1870, sida 3

Minneslista för jordbrukare i Aug. och Sept, månader 1870. (Ur Skaraborgs läns Hush.-sällskaps Tidskrift.) Gammal råg bör sås före medio och ny råg före slutet af Augusti. IIvete sås helst i början al Seytember. Ivetet mår väl af att blitva någorlunda djapt normylladt. Till hyetesådd bör man om möjligt vå an jord, som har gammal gödselkraft är temligen lerhaltig och framför slit fri fri en Stark gödsling med ladugårdsspillning åstadkommer sjukdomar hos hveteplantan. Betning med koppa iol är ett godt medel mot sot. sås hos oss lika ofta i upplöjd klöfvervå rent träde och lyckas vanligen j ver väl behandlad. Bäst är att o till 1 a 2 tums djup, sönderharfva gråstorfven. sedan den torkat efter skumplåjningen, och derefter plöja till vanligt djup. Skumplöjningen verkställes fullt tillfredsställande med den s. k. (iloverska skumplogen; men utmärkt godt arbete kan åstadkommas med IIOWads plog, som verkställer skumplöjningen samtidigt med den vanliga plöjningen. Sädens mognad bestämmes vanligen efter halmens färg; men under en torr väderlek med mycket solsken gulnar halmen, innan säden är mogen; under fuktigt och mulet väder mognar deremot säden, innan halmen blifvit fullkomligt gul. Bästa profvet på, att säden är mogen, fås genom att klämma kornen mellan fingrarne. Kommer fuktighet ur kornen äro de icke mogna; dock vill det enligt gjorda försök synas som, om det icke skulle vara skäl invänta, att alla kornen blifva så mogna, att icke fuktighet kommer ur dem, då de klämmas. Att det i allmänbet är sed här i orten, att äd lemnas allt för länge på rot, är otvitvelaktigt, fvensom att det i detta fall är vida bättre begå det felet att vara för snar än för sen. — Om man allt för mycket skyndat med skörden, händer visserligen, att några af de sednast utvecklade kornen blifva qvarliggande i halmen vid tröskningen och komma då kreaturen tillgodo; men å andra sidan, om man dröjt allt för länge falla de tidigaste och bästa kornen ur och komma till ingen nytta. Vid mindre jordbruk, der större omsorg kan egnas åt detaljer, böra de vackraste axen afplockas och hopbindas till beredande af utsäde. De största af de sålunda vunna kornen sås nästa såningstid i rader; då de mognat, utplockas åter de vackraste axen, hvarigenom nytt utsäde beredes i allt större och större skala tilldess hela utsädet blir af utmärkt beskaffenhet och en vara erhålles, som genom sin godhet betingar ett pris, som verkligen ersätter nedlagd möda. Allt hvad som afses till utsäde, bör erhålla högre grad af mognad, än hvad som afses till mjöl. Om säden skall stackas eller häsas i fria luften, är bäst att lägga den i runda stackar af cirka 20 fots diameter. Mycken omsorg bör iakttagas vid stackningen, så att kärfvarne komma att ligga jemnt och tätt, samt att de väl binda bvarandra och att de luta inifrån utåt, så att ingen fuktighet kan draga sig inåt stacken. Så snart stacken är färdig, bör den täckas; i annat fall kunna lätteligen ådragas stora förluster. Om ej tiden medgifver att genast efter stackens uppförande göra ett ordentligt tak färdigt, bör man åtminstone icke försumma att lägga upp de till täckningen afsedda halmkärfvarne, hvilket alltid gifver något skydd. Man må icke försumma all möjlig försigtighet vid kreaturens betning på späd och trodig klöfver; den åstadkommer, om den är våt och kreaturen hungriga, vanligen trummsjuka. Hundratals kreatur dö deraf alla år, då efterskörden är någorlunda stark. Hela hjordar kunna inom en timmas tid gå förlorade. Bäst är att söka förekomma det onda; skulle det likväl infinna sig, måste man söka bota det genom caustik ammoniak och osläckt kalk, eller om det icke hjelper, genom att öppna buken bakom refbenen, helst med troakar. I September bör man samla frön af björk, hägg, oxel, rönn, bok, ek, kastanier, lönn m. fl. På hvarje egendom borde finnas en liten plantskola, der man årligen sådde sådana frön; äfvensom man icke borde försumma att vid den tid, fröna äro mogna, beså kala backar.