NILS BOSSON STURE.) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. Brodde gjorde väl invändningar häremot, men de antogos icke, och hans förnämsta skäl, nemigen det eländiga skick, hvari han besann sig, var nägot som ännu mer bestämde Nils, ty han hade väl en tröja att gifva honom och kunde väl skaffa honom en sax att klippa hår och skägg. Och så följdes de då upp till gården och in i Nils BosSONS rum. Här redogjorde nu Brodde för hvad, som tilldragit sig med honom, allt sedan den qvällen då Nils skildes vid honom i falkenärens stuga, och lå Brodde trodde, att det var en skilsmessa för alltid. — Jag tillfrisknade så småningom under loppet af hösten och vintern under svennens vård, som stannade hos mig på eder begäran och med marskens goda sinne. Dock hade det icke så lätt sått för sig, om icke jungfru Brita varit... — Jungfru Brita? — utbrast Nils. — Ja...det sade svennen, att hade icke ungfru Brita varit, så hade riddaren, som I gaf uppdraget, icke kunnat utverka marskens bifall. Men hon bad så vackert, att han ej kunde neka . och sedan var hon många gånger hos mig och alade med mig om eder och om färden från ibo ... Och när våren kom, så var jag så bra, itt jag kunde tänka på att gifva mig öfver till der. Och så följde jag med svennen, som ock skulle till Wiborg . . . — Ja han kom — afbröt Nils — och af ko) Se H-T, N:o 157,