Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1870, sida 2

Göteborg den II Juli. Det bör erkännas, och detta med synnerlig tillfredsställelse, att den nuvarande chefen för landtförsvarsdepartementet sträf, var allvarligt att göra landets stående armt, hvilken i honom eger en ifrig för svarare, så duglig för sitt kall som möj. ligt. Och visserligen blir härmed ett blanc de starkaste argumenterna mot vår gamlå härorganisation undanryckt motståndarne Ilar man kunnat hittills med sull tillförigt påstå, att den sakkunskap och der ösning, som besittas af den stående armåen, äro icke större än att de kunna lätteligen förvärfvas äfven af en här grundad på solkbeväpning. d. v. s. en milisarm, så blir detta påstående ej så lätt att försvara, i den stund den permanenta armeen, med den längre tid, som står till dess förfogande, börjar med allvar utbilda sig till allt högre krigsduglighet. Ty det är ju naturligt, att om män, som gjort det militära lifvet till yrke och uteslutande sysselsättning, använda sin tid rätt, så skola de vinna i afseende å kunskaper och öfning en betydlig öfverlägsenhet öfver dem, som med detta värf förena många andra sysselsättningar Frågan blir då allenast: om den större öfningen verkligen blir en vinst? Om den icke snarare kan göra truppen alltför mekanisk och — utsägom ordet — förfäad? Om icke dermed äfven de moraliska egenskaperna af mod och tillförsigt snarare undertryckas än lifvas, m. m. Med dessa frågor vilja vi här ej sysselsätta oss; men visst är, att det finnes insigter och öfningar på detta område, som ieke kunna blifva för stora. I sednare fallet mötet i första rummet skjutfärdigheten och i förra fallet befilets kännedom om både taktikens och strategiens fordringar. I närmasto sammanhang härmed står innedomen om landets olika lokala förllanden. Det hör till indelningsverkets rtjanster, att denna armö är spridd öfrer hela landet, att den är regementsvis Dunden vid de olika provinserna. IIäraf öljer, att hvarje regemente borde i förta rummet känna sitt område på sina