Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1870, sida 2

inne i skogen, andades han ut och saktade för ett ögonblick sina steg. Men sedan han lyckligt och väl kommit sörbi gården, der bonden måste duka upp för herr Peders ryttare, mötte honom icke vidare någon fara, utan han kom på qvällen fram till Trosa, hvars nedbrända tomter vittnade om de lidanden, som Sveriges kuster måst utstå af konung Erik på Gotland och hans fetaliebröder under konung Kristoters tid. Ett och annat hus hade hunnit uppföras, och den trötte vandraren öfverlade med sig sjelf, i hvilket han borde söka sig herberge öfver natten, då han vid stranden af Trosa-ån mötte en fiskare, som gick ned till sin båt. Denne sporde han till, men då han såg att fiskaren redde sig att fara till sjös, ändrade han beslut och frågade, hvart han ämnade sig hän. — Hem! — svarade mannen kort. — IIafven I hemma på Tör) — sporde Falken åter — så kunden I taga mig med! — På Tör hafver jag väl hemma — genmälte fiskaren tvekande och tvär, misstänksam såsom befolkningen i allmänhet här i trakten till följd af de lidanden och olyckor, som vållats dem af ,, Guds vänner och allas siender; men som det nu var slut med konung Eriks vilde på Gotland och främlingen icke gjorde på honom annat än ett godt intryck, tillade han — hvart viljen I då hän? — Jag ämnar mig till IIammarstad — svarade främlingen — der man sagt mig, att min herre, herr Nils Bosson, för närvarande vistas. — Hm! — återtog fiskaren — jag lyder under Nynäs, som herr Gotskalk Bengtsson eger, och der var herr Nils i går på besök, sade svennen, som kom med bud till mig från herr Gotalk att draga hit öfver till Trosa... ) Det nuvarande Södertörn delades på denna tid i venne härad: Yttre Tör, utgörande den sydvestra delen, och Öfre Tör, utgörande den nordöstra delen at halfön.