Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1870, sida 1

NILS BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar 6. Georg, Starböck. — Farligare kunde ej det öga vara, hvarmed ormen såg på den första menniskan, och, Gud förlåte mig det, men sedan, när jag såg erkebiskopen i konungens hof, såg honom tala med den sköna fru Karin, vår nådiga drottning och le emot sin gamle fiende, numera konung Carl, så tänkte jag alltid på ormen i paradisets lustgård och kom ihog min salige herres ord i hans dödsstund: Juda, Juda, hvi förråder du med kyssande? Och när jag nu hör omtalas huru det tillgår i konungens hof, huru allt der är nytt och huru helt få af hans gamle bepröfvade män åäro qvar omkring honom . ..jag har hört slottsfolket säga, att till och med den, som han fordom hade mera kär än mången, han kallades den gröne riddaren, skall hafva försvunnit. ..när jag hör allt detta, så tänker jag på den gamla sagan om paradisets lilja, som blef eldröd, när ormen sprutade sitt gift öfver henne, och ormen, ormen ... det är han, hvars namn jag icke vill nämna! Den högväxte munken nickade åter till den lilles tal, och denne, som nu så småningom kommit ifrån sin sorg, började på nytt omtala hvad han hade förnummit rörande konungen och drottningen och de förnämste i deras hof och de förnämste af dem, som i folkets mun gingo och gälde för konungens fieuder. Men derunder var icke den andre munken en så uppmärksam åhörare som förut. Han hörde väl, men hans blick hvilade på en flock menni) Se H.-T, N:o 152