Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1870, sida 2

väl ej anspråk på artistiskt värde. Bland fotografierna intogo de af fröken E. Lindskog i Boräs ett framstående rum för deras klarhet och finhet i utförandet. Och härmed taga vi farväl af denna utställning och förflytta oss till ,, våningen inunderk, der den vandrande konstutställningen från Göteborg är till beskådande. Att vänner af skön konst ej saknas bland utställningens talrika besökare synes genast, och tyckes publiken med intresse betrakta såväl taflorna som de vid Göteborgs musei fotografiska atelier särdeles väl utförda afbildningarne af erkända artisters utmärkta skapelser. Vi äro nu åter ute i det fria. Det är tredje utställningsdagen. Staden hvimlar af besökande och i utställningslokalerna är trängseln lika stor, men det är ej af personer tillhörande samma fina verld, som vi förut sett betrakta expositionsföremålen, utan det är arbetets representanter, folket från jordbruket, fabrikerna och verkstäderna. Så hade egarne af Rydboholms och Viskafors bomullsspinnerier, hvilka, i förbigående sagdt, genom skolor och bostäder m. m. visat sig måna om sina arbetares väl, stängt fabrikerna för dagen och beredt tillfälle för arbetarne att fara till staden. Flera andra sabriker, såväl i närheten som uti sjelfva staden, hade gjort på samma sätt, och kan med skäl sägas, att dessa skaror af arbetare med den vettgiriges hela fröjd och belåtenhet togo del af allt hvad utställningen erbjöd af intresse. Allmogens barn, isynnerhet de uppvuxna ungmörna, tilldrogo sig uppmärksamhet. Deras klädedrägt är, som bekant, karakteristisk isynnerhet genom sättet att bära och knyta hufvudduken, hvilket marboflickan gör på ett eget vis Det ligger något egendomligt häruti, och ansigtet erhåller ett så behagligt utseende, att man å ett visst utvärdshus helt säker ej skulle betvifla att ju det är , bättre folk man här möter. Ett rättvist erkännande bör egnas å bestyrelsen för utställningen, hvilken gjor samhället största heder. Särskildt för tjena nämnas de män, hvilka nu för an dra gången vid ett dylikt tillfälle förståt att ordna utställningsföremålen så att de samma presentera sig väl och smakfullt hyr fabrikör Carlberg från Venersborg ocl C. A. Borgström i Borås. Innan jag slutar, begagnar jag tillfälle att göra den rättelse i ett föregående bref att de å expositionen utställda läderrem marne voro tillverkade af fabrikör C F AIHHD i Vanarcharcr (Tanto VY