Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1870, sida 3

skowska, Jaroslawska. Poltavska, Jekaterinoslavska, Chersonska och Tawrikeskajska guvernementen, ifrån Ural och Polen. Ryssarne göra dock ingen hemlighet af, att deras fårafvel ännu lemnar mycket öfrigt att önska äfvensom att deras ullproduktion, hvad qvalitet och finhet beträffar, alls icke förmår täfla-med Australiens. Man beräknar Rysslands årliga export af ull till 17 millioner rubel silfver. Ull från Kirgissteppen äfvensom från de inre guvernementen begagnas mestadels till förfärdigande af groft kläde för armåens och allmogens behof, till madrasser såväl som till förfärdigande af fotbeklädnad för det lägre folket (ett slags filtstöflor). Ull ifrån Bessarabien går till klädesfabrikerna, men som den är otjenlig till häcklad spånad, så måste man taga sin tillflykt till import af yllegarn ifrån utlandet eller spånad af australisk ull. Det påstås, att schäteriegarne i Sydryssland på senare tid ganska betydligt skola hafva inskränkt sin fårafvel, någonting hvilket man anser vara en följd af stockning i ullexporten på utlandet. Ilärmed må nu vara huru det vill, men visst är att dessa herrar hänga efter regeringen med böner, det hon måtte belägga all införsel af ull och yllegarn med böga skyddstullar. Publicisterna, de törnämligare, äro uti denna sak frihandlare samt råda schäferiegarne att, i stället för att ropa på höga tullsatser, vinnlägga sig om att söka förädla racerna för att dymedelst åstadkomma en till qvaliteten bättre och finare vara. Ehuru Moskwa är att betrakta såsom yllegarnsspånadens medelpunkt i Ryssland, så har det vid denna exposition visat sig vara : re angeläget om att ådagalägga denna sin företrädesrätt. Finland och Polen deremot äro inom denna genre bättre representerade. IIvad klädesfabrikationen beträffar, så har Moskwa bättre vetat häfda sin plats och vi finna här kläden och tyger af allehanda slag utställda, hvilka säkerligen icke mycket skola stå de franska efter. Sammanlagdt skola klädesexponenternas antal belöpa sig till 70. Det har mer än en gång företallit mig, att det å den ryska marknaden, oberäknadt spanmål och mjöl, borde finnas artiklar som skulle löna sig för Sverige till att importera. Ty hvarför skulle Sverige endast tänka på export, men uraktlåta att begagna sig af rysk import, om härvid vore någonting att förtjena på? Såsom en dylik artikel har jag alltid ansett ull vara. Jag ser i galunda något hinder hvarför icke Sverige, lik aväl som tyskar, fransmän och engelsmän, borde kunna hålla sig framme och genom att uppköpa sina behof af ull å sjelfva konsumtionsorten göra sig en god behållning, hvilken nu kommer företagsamma tyskar och engelsmän till godo. Ty det låter ju ganska väl tänka sig att den ull under olika benämningar, som nu Sverige införskrifver vare sig från Hamburg, London eller Kopenharan, egentligen härstammar ifrån Ryssland, men först fått göra en tripp öfver kontinenten, någonting som sannerligen ingalunda bidrager till att göra den billig. Men alla uppköp af råämnen i Ryssland, af hvad namn de vara må, böra ske utan mellanhänder, det vill säga direkt af ryssarne sjelfva. Ty vända sig de svenska importörerne till tyskar eller engelsmän här på platsen, i Moskwa eller Odessa med begäran om att de skola göra upp en affär, så taga de, importören ovetande, i alla hänseenden sin dryga provision, och då blir den egentliga förtjensten i det hela ringa. Då jag icke känner priset på ull der hemma, så kan jag naturligtvis icke uppge huru många procent billigare det borde falla sig för Sverige att införskrifva ull från Ryssland än t. ex. mån Tyskland. Till ledning för svenska importörer härutinnan vill jag bifoga uppgift om huru prisen gestalta sig å utI ställningen: Ull (från Lomschinska guvernementet) 75 kop pr funt (skålpund). Samma vara (fr. Chersen) 7 rub. 30 kop. pr pud. Fårskinn, skion med ull (fr. Ural) 4 rub. pr pud; bockskinn (fr. samma ort) 6 rub. pr pud; kamelhudar (fr. samma ort) 5 rub. pr pud. Ull, af Leicester-race (fr. Jaroslaw) tvättad 50 rub. och otvättad 25 rub. å 40 rub. pr pud. Yllegarn (Petersburg) 65 rub. pu pud. Samma vara (fr. Petrakovska guvernementet) 32 kop. —i rub. 35 kop. pr (b. Ylledukar (fr Moskwa) 1 rub. 50 kop.—4 rub. pr styck. VII och halfylleväfnader (fr. Moskwa) 18 kop. kop. pr arschin. Samma vara (Petersburg) kop.—60 kop. pr arschin. Ilalfylle och bomulls: väfnader (Moskwa) 8 kop.—26 kop. pr arschin Kläde 1 rub. 80 kop. pr arschin. Svart kläde I rub. 30 kop.—2 rub. 10 kop. pr arschin. Grof kläde för armcens behof 90 kop.—1 rub. 20 kop pr arschin. Bland de mest framstående klädes sabrikanterna må nämnas Armand Pelster ocl Gutschkav, båda från Moskwa. Schalar (särde les vackra och till underbart billi liga priser) 5 kop. å 80 kop. å 1 rub. 50 kop. å 2 rub. S0 kop så rub. 80 pr styck. Dessa schalar äro hvad tryck ning och utseende beträffar, mycket lika de s. k äkta schalarna, så omtyckta af det täcka könet