HULL, myjertII:g HLClSHIng, nVATerter UGC Hall mande mötesdeltagarne visades till trädden bakom hr Kahns restauration vid Götgatan, der mötesdekorationer, vid uppvisandet af inträdeskorten, erhöllos, berättigande till fritt inträde i alla offentliga samlingar m. m. under mötesdagarne. KL straxt före 10 i dag tog mötet sin början, i Slöjdskolans stora hörsal. Advokatfiskal Ljungberg inledde detsamma med följande tal: Mina herrar och damer! Sällskapet för arbetareföreningars befrämjande har lemnat mig det förtroendet att öppna detta möte, och jag går desto hellre att fullgöra detta uppdrag, som jag i det stora antal aktade män från ätven långt aflägsna delar af Skandinavien, som här sam kommit, finner otvetydiga bevis, att den från s pet utgångna inbjudningen blitvit i alla de nordiska rikena med intresse och välvilja omfattad. I detta allmänna deltagande ser jag äfven en borgen derför, att de vigtiga som blifva föremål för mötets öfverläggnin komma att erhålla en allvarlig och mängs pröfning. På resultaterna af detta första arbetaremöte må vi emellertid icke ställa öfverdrifna fordringar och förväntningar. Mången bland oss här samlade har blott ringa vana vid offentliga förhardiingar, och ingen lärer tilltro sig förmåga stt lemna en tillfredsställande lösning på alla de till en del ganska svåra frågor, som nu komma att taga hela vår uppmärksamhet i anspråk; men ett stort mål vinnes icke med ett steg; och det är isjelfva verket icke så mycket på de stora, snabb: vunna framstegen som det hufvudsakligast kommer an, utan derpå att riktningen är den rätta, att man vet hvad man vill tt man troget och utan att af hvarje hinder eller motgång förtröttas strälvar att uppnå det stora mål man föresatt sig. Låtom 03s således utan misströstan gå till våra arbeten; och i det säkra hopp, att dessa skola bidraga till den stora arhetaude klassens lyftning samt till stärkande af föreningsbanden ej blott emellan Nordens arbetare, utan äfven emellan de trenne närbeslägtade nordiska folken i sin helhet, förklarar jag det första nordiska arbetaremotet öppnadt. Till ordförande för mötet utsågs, på förslag af kyrkoherden Ekdahl och med acklamation, advokatsiskal C. E. Ljungberg och till vice ordförande för de tre nordiska länderna redaktör A. Krook från Göteborg för Sverige, politifuldmagtig I. Gamborg från Kristiania tör Norge och redaktör C. V. Nimestad från Köpenhamn för Danmark. Till sekreterare valdes: för Sverige redaktör A. Gumelius från Örebro, för Norge juris kand. Boeck och för Danmark sekretwer S. V. Faber. Sedan derefter den hittills varande bestyrelsen, bestående af hrr advokatfiskal Ljungberg, kapten Björkman, konditorn och riksdagsmannen Grafström, handlanden Odähner samt litteratörerna Söderstedt och Claes Lundin, åtagit sig att såsom sådana fortfarande fungera, och den af bestyrelsen upprättade och till deltagarne i mötet utdelade arbetsordning blifvit af mötet godkänd, skreds till bildande af de trenne sektionerna, hvilka derefter intogo sina särskilda rum. Det allmänna mötet afslutades nu och de tre särskilda afdelningarne sammanträdde, i olika rum, för att konstituera sig och börja sina förhandlingar. Första afdelningen, som skall handlägga de fyra frågorna rörande ,,arbetarnes upplysning och sedlighet, valde till ordförande hr Rimestad, till sekreterare lektor Blomstrand från Göteborg och redaktör A. Steen från Kristiansand. Det beslöts att i ett sammanhang diskutera de tre första frågorna. Lektor Dlomstrand fick först ordet. Som hr B. förklarade, det han nu endast rekapitulerade hvad han förut vid flerfaldiga tillfällen i Göteborgs arbetareförening uttalat, torde det ursäktas attref:a genast öfvergår till nästa talare. Denne var folkskolläraren Kahlson från Waller tuna, en bekant solkmötestalare. IIan fram höll dels det nödvändiga i att de högre klasserna föreginge de på samhällets trappsteg lägre stående med exempel afsedlighet, dels att folkskolorna skulle bibringa första elementerna af medborgerlig bildning, t. ex. någon undervisning i rättsoch statskunskap samt i kemi och allmän helsolära. -Konditor Fromell från Göteborg ansåg, att man bäst kan verka för den äldre arbetarens intellektuella odling genom populära föredrag. Häri instämde skräddaren Fernlund från Stockholm. — IIr Söderqvist från Linköping omtalade, såsom bevis på, att man i den stad, han representerade, insåg vigten af att folkskolan emanciperades från kyrkan, att särskild undervisning i vissa fack t. ex. i frimmande språk anordnas af derv. arbetareföreningar för deras medlemmar. Talaren antydde dessutom folkhögskolornas stora betydelse för den arbetande klassens framtid. — Hr Ilolmstrand från Alingsås talade för inrättande af bibliotek i samband med arbetareföreningar. — Redaktör Struwe från Sundsvall uttalade sig i ett längre lifligt och med stort nöje afhördt föredrag för inrättandet at aftonskolor för de äldre arbetarne, folkskolans och kyrkans skiljande från hvarandra, religionsundervisningens öfverlemnande åt hemmet och presterskapet, reform af folkskolan i nationel anda, emedan den i sin nuvarande gestalt ,,duger till platt intetk, anordnande af populära föredrag, som borde vara ej blottinstruktiva, utan äfven underhållande, samt föreslog, att mötet i sedlighetens intresse skulle uttala sin protest mot den missaktning, med hvilken de s. k. bildade klasserna bemöta den arbetande klassens qvinnor. — Fabrikör Hangelundh från Norrköping uttalade sig för reformer i skolvä-l sendet och framkom med det tusen gän-6 ger förut framställda och tusen gånger A vederlagda påståendet, att staten borde bekosta äfven solkskolorna, , emedan det s är orätt, att allmänheten skall betungas så med utgifterna dertör. — Redaktör NI-JI lem från Bergen höll ett längre föredrag o om folkskolebildningen och påpekade särskildt vigten af handtverksuniversiteter ! sådana som man på sista tiden inrättat i Förenta Staterna. — Ir IIassdl från Mid-! delsart utvecklade den stora betydelsen afse 8 8 P 8 i l I nm förrn m m sm oms KK — barnahem (barnkrubbor) för den arbetande klassens småbarn. Som det är omöjligt för äfven den skickligaste och mest uppoffrande referent att tredela sig, måste jag låna referater öfver hvad som förekommit i andra och tredje b sektionen. Jag väljer Aftonbladets omnämnanden: ö Andra afdelningen, som har att öfverlägga ana gående sättet att ändamålsenligast ordna sär-S skilda slag af föreningar och befrämja associa-d tionsräsendets utveckling, valde till ordförande re-y