upp i taket och sinna det, lik en himmel i miniatyr, beströdt med stjernor af den herrligaste glans. Nästan hela taket är betäckt med en skorpa af hvit limsten. Denna skorpa har en krystallartad yta, som vid skenet af våra lampor spridde ifrån sig en bländande glans. Från detta rum grenar sig hålan i tvenne riktningar. Vi togo den venstra först och kommo genom en trång passage till en annan öppning, ungefär lika stor som den vi lemnat, men saknande dess skönhet. Vi fortsatte vidare och passerade genom flera större hålor fö enade genom trånga öppningar, tills passagen bör jade blifva temligen besvärlig, då vi återvände efter att hafva genomträngt bålan till vid pass en half mils längd. Återkomna till den först omtalade större hålan, anträdde vi passagen genom den venstra öppningen och befunno oss sålunda snart i en ännu rymligare afdelning, lika vacker som den förstnämnda. Härifrån fortsättes öppningen i en annan riktning, och efter någon svårighet ankommo vi till ett rum, hvars tak liknade fullkomligt ett hvalf, hvarifrån nedhängde många underliga skepnader, bildade af droppsten. Vi passerade vidare till ett annat rum, i hvars bakre del fanns en fördjupning med vatten uti, klart som krystall. Vi hade nu passerat en längd af tillhopa vid pass 2 mil i hålan och återvände i afsigt att en annan gång fortsätta vidare. Akta eikoria. I Burges har regeringen nyligen låtit tillsluta en stor, vida bekant cikoriefabrik på grund af att der under lingre tid bedrifvits förfalskning i stor skala. Man hade nemligen upptickt att till förfalskningsmaterial användts — torf, och det till så stor utsträckning, att fabriken under loppet af ett enda år hade förbrukat icke mindre än 100.000 lispund torf. Fabriksegaren hade på köpet haft den djerfheten att förse alla cikoriepaketerna med etiketter, på hvilka med stora bokstäfver stod tryckt: ,,!,000 irancs till den, som angifver förfalskning.