wA — —-————— ken grå kommer ej igen, jag säger det, herre, han kommer ej igen . ..han är ej af den vanliga arten, han är trolsk ... det har jag märkt... Den sjuke rörde på sig. Nils märkte det och vinkade åt gubben att tiga, hvarpå ban lutade sig ned öfver Brodde Dennes ansigte var alldeles öfverbundet med undantag af ögonen, som voro fria, och, när de uppslogos, möttes de af anblicken af Nils Bosson. Det dröjde en stund, innan Brodde tycktes kunna fatta, hvem han hade framför sig, men snart ljusnade hans blick, och man kunde se, huru lifligt han kände återseendets glädje. — Var tröst, Brodde — hviskade Nils till honom — du skall blifva frisk, och vi lära nog få mången het dust tillsammans, innan vi på allvar skiljas från hvarann. — Knappast! — svarade Brodde med mycken svårighet. — Gifve Gud, jag kunde taga dig med till Finland, Brodde — fortsatte Nils — jag drager på marskens befallning dit i morgon med Hjorten, som ligger här nere i viken. Men du skall komma efter, Brodde, jag skall icke gifva mig någon ro, förr än jag får dig under mina ögon ...hvem skall kunna sköta dig här? — Den gamle svennen — svarade falkenären i Broddes ställe — den gamle svennen, som räddade honom efter striden med konungsskeppet .-. — Har du talat med honom? — Ja... det var han, som bjelpte fiskaren och mig att föra brorson hit...han har varit här under dagens lopp och lagt på nya salfor. — Godt... då kan jag vara lugn, men kan jag af marsken få tillstånd att taga den svennen med mig på färden, så skall äfsen du följa... (Forts.)