Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juni 1870, sida 1

NILS, BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. — Nådige herre — sade han och såg så bedjande på marsken, medan tårarne stodo honom i ögonen — jag har en sjuk brorson ... han är illa sjuk ...han sade till mig, när jag gick ut på morgonen alt sköta min gerning. ,farvil, sade han, , kanske är det slut med mig, när du kommer tillbaka till qvällen ... det sade han... och han är mig kär, som min egen son... låten I mig slippa tornet, stränge, nådige herre. — Nej! — sade marsken. — Låten mig blott gå hem på en stund... jag vill sedan komma tillbaka — bad den gamle. Men marsken vinkade med handen och vände sig om för att gå. Under tiden hade Sten, som genast eiter, sedan han genom sitt nej blifvit fri från all vidare tilltalan, med spänstiga men dröjande steg något litet aflägsnat sig från stället, der undersökningen pågick, återvändt. Han sökte Ni!s Bosson med: blicken, och då han märkte, huru denne äfven såg på honom, slog han hastigt ned sina ögon. När han så hörde det öde, som drabbade falkenären, såg den vredgade blicken hos marsken och hörde den gamle tjenarens bön, — då blixtrade hans öga och han gick med raska steg from till sin blisvande herre. — Herre — sade han med en stämma, som tillkännagaf hans beslutsamma sinnelag, ehuru han dock icke kunde tillbakahålla tårarne, som rullade utför hans kinder — herre, den gamle mannen är