Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1870, sida 2

Industri-utställningen i Petersburg. Ur ett nytt bref till Aftonbladet från Industriutställningen i Petersburg återgifva vi följande: — — — — I betraktande å ena sidan af den svenska industriens egen ståndpunkt och af den konkurrens den här skulle hafva att utbärda såväl med inhemska fabrikater som med andra främmande länders, är det väl förnämligast för våra metaller, d. v. 8. i främsta rummet för vårt jern och våra jernarbeten, som vi kunna påräkna att här finna en marknad. Det är derföre åt företeelserna på detta område, som jag hufvudsakligen riktat min uppmärksamhet och med afseende å hvilka jag sökt inhemta upplysningar af erfarne och sakkunnige personer. Lyssland saknar, såsom kändt är, icke inom sig tillgång på jern af utmärkt beskaflenhet. Den i sitt slag praktfulla utställningen från de Demidoffska bergverken i Ural samt utställningarne från några siberiska jernverk bära härom vittnesbörd. Och det jern som der produceras är af utmärkt beskaffenhet, tillverkadt, liksom det svenska, uteslutande med träkol. Bland de mångfaldiga profverna på de Demidoffska verkens produkter saknas icke sådana i kallt tillstånd vridna och knutna stänger och stycken, hvilka vi vid våra utställningar sett exponerade såsom prof på det svenska jernets seghet och styrka. Al de uppgifter, som förekomma i envoytn general Björnstjernas nyligen i svenska tidningar offentliggjorda rapport, har man haft tillfälle inhemta, att Rysslands tackjerustillverkning år 1866 uppgick till en qvantitet af 16,000,000 pud, eller ofter 3S!; svenska skålpund pr pud, en qvantitet af 6,160,000 svenska centner, således något mer än Sveriges tackjernstillverkning under det sista år, lör hvilket uppgifter ännu finnas tillgängliga, eller 1868, då svenska masugnarne producerade, enligt kommerskollegii berättelse, 6,076,567 centner tackjern. Stångjernstillverkningen i Ryssland uppgifves hafva 1866 utgjort 12,541,000 pud eller 4,828,285 svenska centner, medan den i Sverige 1868 uppgick till 4,046,826 centner, således icke så obetydligt mindre än den ryska. Ryssland hemtar äfven ganska betydliga qvantiteter jern från Finland, hufvudsakligen tackjern, och jag har redan haft tillfalle exempelvis nämna att ett af de största jernverken härstädes, Putiloffs för tillverkning at jernvägsskenor hufvudsakligen afsedda etablissement, hemtar sitt jern till större delen från egna bruk i Finland, hvilka tillgodogöra dervarande myrmalmer. kEn del af de finska bruk, som hitsända tackjern och smältstycken, arbeta dock med svenska malmer. Ilvilken beydande omfattning denna införsel af finskt jern eger, finner man af de finska export