sitt åliggande såsom ordförande, upplöstes stämman. — Dödsfall. I Stockholm har sistl. Måndag en man aflidit, som spelat en viss rol i det offentliga, nemligen intendenten vid Stora Barnhuset, f. majoren A. Öhman, som afled denna dag, efter en längre tids sjuklighet, i en ålder af 60 år. Major Öhman har haft en ganska skiftesrik lefnad, då han under flera år varit anställd i rysk tjenst, och, efter vunnet afsked derutur, återvände till fäderneslandet, der han tog en mycket verksam del i såväl våra politiskt och religiöst reformatoriska sträfvanden, som i det filantropiska arbetet till förbättrande af de fattiga klassernas belägenhet. Hans lifliga sinne omfattade hvarje yttring af tidsandan på dessa områden med brinnande ifver, som framträdde i tal och skrift. Så har han författat en rätt stor mängd skrifter, hvilkas tryckning han, för den goda sakens skull, ofta sjelf bekostat. Hans ord vunno dock ej alltid gehör, och var detta honom mången gång en anledning till grämelse. Kanske låg en orsak, hvilken han sjelt ej rätt förstod, deri, att han talade och skref för mycket. Såsom intendent vid Stora Barnhuset, hvilken befattning han tillträdde, för ett tjugutal af år tillbaka, efter den aflidne Teodor Sandström, har hans goda hjerta haft ett stort tillfälle att verka. Men detta kunde ej hindra honom att med lifligt intresse deltaga äfven i sträfvanden, som lägo utom hans befattning, och särskilt blef på de sista tiderna den religösa frågan, deri han omfattade Theodor Parkers åsigter, ämnet för hans brinnande nitälskan