Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1870, sida 1

Jinkomma i lagstiftande församlingen ha misslyckats. År 1863 uppträdde ban som orleanistisk kandidat i hufvudstadens 6:te valkrets, men fick så få röster, att han trädde tillbaka för Gucroult. Förlidet år suppträdde han som orleanistisk kandidat i ett af Loire-departementen, men fick af ; 30,875 röster endast 1,950. Prevost-Paradol förklarade derpå, att han hädanefter sicke skulle uppträda som valkandidatUnder den sednaste rörelsen i Frankrike lemnade han en del politiska korrespondenser till , Times, i hvilka han skarpt sanföll det personliga regeringssystemet, och — som beundrare af Englands parlamentariska författning — äfven uttalade sig mot plebiscitet som en ,,okonstitutionell åtgärd. I lagstiftande församlingens partiförhållanden har efter plebiscitet rådt en viss oklarhet och oreda, särskildt med afseende på venstern och venstra centern. Den under Picards ledning stående fraktionen af venstern närmar sig mer och mer den venstra centern, ehuru den i åtskilliga väsendtliga punkter håller sig till det republikanska programmet. Under de sednaste veckorna ha flera försök blifvit gjorda för att reorganisera eller sammansmälta flera af dessa oppositionella elementer, men utan något resultat. Tvertom, I synes upplösningen gripa alltmera omkring sig. Den 31 Maj höll venstra centern, som i författningens utvecklings-historia spelat en ganska vigtig roll, ett möte under markis dAndesarres ordförandeskap. Den förre finansministern Buffet, som kort före plebiscitet afgick ur ministören, höll då ett tal, i hvilket han sökte redogöra för partiets ställning till regeringen. Han framhöll, att venstra centern i slera vigtiga punkter hade annan åsigt än den nuvarande regeringen, samt att man med alla lagliga medel borde söka genomföra de i programmet upptagna iderna, men att man detta oaktadt borde understödja ministören Ollivier, så snart det vore tal om någon fråga, som kunde åstadkomma en ministerkris. Angående stämningen inom den ,konstitutionella venstern (Picards parti) skrifves från Paris den 1 dennes: Bildandet af en konstitutionell venster under Picards ledning kommer icke så lätt till stånd, som man hade hoppats. Picards förtrogna, Favre och Grevy, ha flera gånger gjort honom föreställningar emot de sträfvanden för splittring, som han gör sig saker till. I ett hos Picard nyligen hållet möte röjde sig tydligt hans vacklande hållning; han antydde t. o. m. här, att det ingalunda vore fråga om att bryta wed ,,de oförsonliga. Förgäfves invände Steenackers, Keratry, Guyot-Montpayroux, m. fl., att en splittring de begge fraktionerna emellan länge törefunnits, isynnerhet sedan Gambetta högtidligen förklarat, att man ,, måste spärra tillträdet till venstern för alla dem, som icke öppet bekände sig till republiken, d. v. s. till de oförsonliga. Elera medlemmar ha beslutat att, isall Picard skulle bli otrogen sina sednaste beslut, bilda en särskild fraktion, i hvilken skulle upptagas alla mera avancerade medlemmar af venstra centern. Emil Girardin, som under hela plebiscitrörelsen af all makt understödt ministören i den af honom redigerade ,Libertöl, synes nu mer och mer närma sig oppositionen. Så påminner han i en ledande artikel bland annat om, att miniStören i sitt program uttalat, att ,,hvarje konstitutionelt parti under en parlamentarisk regering kan bli förpligtigadt att tillämpa sitt program, så snart majoriteten antagit detsamma. Derefter påminnes om, att ministeren hittills endast afskaffat säkerhetslagen, hänvisat behandlingen af pressförseelser till juryer och tillsatt ett utskott angående handelstraktaterna. Den öfriga delen af programmet är ännu ouppfyld, och nu påstår ministerpresidenten ill på köpet, att uppfyllandet möjligen skall låta vänta på sig i fem år. Artikeln slutar med följande ord: I stället för att verka, uppskjuter ministören; i st. för att handla, hotar man; allt detta är högst bedröfligt. Den staty af Voltaire, som skall uppresas, var först ämnad att få sin plats på Place de Rennes; men enär det skulle lröja länge, innan denna plats kunde derill bli anordnad, så kommer statyn trolisen att ställas vid ena ändan af Quai Voltaire. Inskriptionen kommer endast ut blifva: ,A Voltaire, souscription popuaire. Libertö uppgifver, att en petition till cejsaren cirkulerar bland de mosaiska rosbekännarne i Paris, i hvilken begäres, utt storrabbinen måtte blifva senator. Radaotkammiscsinanan i laoctiftanaa 4